Det amerikanska hälsovårdssystemet är en omfattande helhet bestående av statliga myndigheter, sjukhus, läkarmottagningar, forskningscenter och sjukförsäkringsbolag. Systemet möter ofta kritik för hur det är uppbyggt, men det har också flera positiva sidor som är värda att uppmärksamma.
USA ligger i framkanten när det gäller banbrytande medicinska behandlingsmetoder. Det beror delvis på höga standarder inom vetenskaplig forskning och stora investeringar i medicinsk utveckling. Patienter från hela världen reser till USA för att få tillgång till något av den bästa vården som finns att finna.
Trots att miljontals amerikaner saknar försäkring finns statliga program som fångar upp dem som har svårast att klara sig själva. Medicare är ett federalt hälsoförsäkringsprogram för äldre och personer med funktionsnedsättning. Medicaid riktar sig till personer med låga inkomster, och Children's Health Insurance Program (CHIP) ger hälsovård till miljontals oförsäkrade barn runt om i landet. Dessutom innebär Affordable Care Act att barn och unga vuxna omfattas av sina föräldrars eller vårdnadshavares försäkring fram till 26 års ålder.
Statliga institutioner som Food and Drug Administration (FDA), Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ) och National Institutes of Health (NIH) arbetar för att säkerställa att patienter får kvalitativ vård, korrekt behandling och säkra läkemedel. FDA kan dra tillbaka ett läkemedel från apotekshyllorna om det bedöms vara farligt. NIH ställer höga krav på biomedicinsk forskning, och AHRQ:s uppdrag är att förbättra kvalitet, säkerhet, effektivitet och resultat inom hälsovården för alla amerikaner.
En annan fördel med systemet är att du, om du har ekonomiska möjligheter, själv kan välja vilken typ av sjukförsäkring du vill ha. Du har dessutom rätt att välja din egen läkare. Observera dock att vissa försäkringsbolag kräver att du först besöker din primärvårdsläkare innan du remitteras vidare till en specialist.
Patientintegriteten är en hörnsten i det amerikanska hälsovårdssystemet. Lagstiftningen Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA) från 1996 infördes specifikt för att skydda patienternas personuppgifter. Medborgare kan därför känna sig trygga i vetskapen om att deras hälsouppgifter hanteras sekretessbelagt.
Även om bristen på sjukförsäkring fortfarande är ett stort problem i landet kan akutmottagningar inte neka någon vård, oavsett försäkringsstatus. Många människor vänder sig till akuten när det inte finns någon annan utväg. Detta löser naturligtvis inte nationens försäkringskris, men det ger en viss trygghet och rätt till vård även för dem som saknar försäkring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online