Vårdfaciliteter styrs av strikta säkerhetsprotokoll, varav de flesta syftar till att förebygga infektioner och olyckor som kan skada patienter. Branschens unika karaktär gör det möjligt att enkelt jämföra olika faciliteters prestationer när det gäller ett antal centrala säkerhetsfrågor. Många patienter som planerar en elektiv (planerad) operation vänder sig därför till branschwebbplatser för att ta del av information om olika anläggningars säkerhetspoäng.
Sjukhusförvärvade infektioner (nosokomiala infektioner) kan vara dödliga. Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC skulle blodförgiftningar, med en antagen infektionsfrekvens på 5 procent varav 10 procent är blodströmsinfektioner och en dödlighet på 15 procent, utgöra den åttonde vanligaste dödsorsaken i USA.
De flesta vårdinrättningar tillämpar "universella försiktighetsåtgärder", vilket innebär noggrann handtvätt efter varje patientkontakt samt användning av skyddshandskar och munskydd vid hantering av biologiskt material. Många anläggningar lämnar in data till granskningsorganisationer som Leapfrog Group, som sedan delar information med allmänheten om hur en anläggning står sig mot bästa praxis och konkurrenter i närområdet. När det gäller infektionskontroll sammanställer Leapfrog 17 enskilda mått under den övergripande standarden "åtgärder för att förebygga skada".
Enligt amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA kan medicineringsfel leda till patientskador och till och med dödsfall. Vanliga fel inkluderar att läkare saknar viktig patientinformation såsom allergier, felaktig dosering, oklar märkning av läkemedel samt oläslig handstil eller andra kommunikationsproblem. Många vårdinrättningar arbetar aktivt för att förbättra patientsäkerheten genom att avskaffa oklara förkortningar och införa datorstödd ordination, vilket helt eliminerar handskrivna recept.
Läkare och sjuksköterskor möter många patienter – för många för att alltid komma ihåg deras namn korrekt. De flesta vårdinrättningar har därför infört identitetsband (patientarmband) för att möjliggöra säker identifiering av patienten. Innan läkemedel ges eller undersökningar utförs ska vårdpersonalen verifiera patientens identitet mot den skriftliga medicinska ordinationen. Slarvig patientidentifiering har lett till att fel patient fått kraftfulla läkemedel eller till och med genomgått felaktiga operationer.
Vårdslösa operationsfel får ofta rubriker i medierna – och av goda skäl. Det finns ingen anledning till att en högt utbildad kirurg ska amputera fel lem eller lämna kvar ett instrument i bukhålan. För att främja säkerheten vid operationer använder sjukhus och dagkirurgiska center detaljerade checklistor som inkluderar märkning av kroppsdelar före ingreppet samt räkning av kirurgiska instrument både före och efter proceduren.
Joint Commission on the Accreditation of Healthcare Organizations rekommenderar att patienter talar med sina kirurger för att diskutera och märka berörda kroppsdelar samt tydligt gå igenom vad som kommer att hända under och efter operationen.
Joint Commission fastställer omfattande standarder för säkerhet och renlighet som faller under den övergripande benämningen "vårdmiljö" (environment of care). Miljöfrågor inkluderar förebyggande av halk- och fallolyckor, skydd av patienters integritet, minskning av brandrisker, låsning av läkemedelsskåp samt att hålla gemensamma ytor fria från oordning.
En uppmärksam patient bör hålla ett öga på anläggningens vårdmiljö: Är en smutsig anläggning med bårar i korridorer och fläckiga golv verkligen mer benägen att tillämpa handtvätt och säkerställa korrekt patientidentifiering än en ren anläggning? Djävulen sitter ofta i detaljerna, och standarderna för vårdmiljön syftar till att sätta en hög nivå över hela linjen genom att säkerställa att hela anläggningen är i gott skick – ända ner till renligheten hos golven.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online