Allmän sjukvård, eller universell hälso- och sjukvård, avser ett vårdsystem som finansieras med offentliga medel. Motståndare till systemet benämner det ofta som "socialiserad medicin", medan förespråkare hellre talar om en nationell hälsotjänst eller ett system med ensam betalare. Det som kännetecknar systemet är att alla medborgare inom ett visst land eller politiskt område får tillgång till vård – även om nivån och omfattningen varierar mellan olika länders system.
Allmänna sjukvårdssystem drivs ofta av staten, men så är inte alltid fallet. I vissa länder finansieras vården offentligt, medan privata företag står för merparten av den faktiska vården. Dessutom tillåter många länder med allmän sjukvård parallella privata vårdgivare, vilket ger individer möjlighet att välja mellan privat och offentlig vård.
Detta innebär dock i regel inte att privatpatienter slipper betala skatter eller andra avgifter som finansierar den offentliga vården.
Samtliga allmänna sjukvårdssystem finansieras offentligt, men sättet på vilket medlen samlas in varierar från system till system. I vissa länder kommer pengarna från de allmänna statsinkomsterna, som i Kanada och Italien. I andra länder, exempelvis Frankrike, Tyskland och Japan, finansieras vården genom ett statligt socialförsäkringssystem med en budget som är skild från den ordinarie statsbudgeten.
Omfattningen av vilka medicinska tjänster som täcks varierar också mellan olika system. Kanada täcker exempelvis alla sjukhuskostnader, medan patienter i Japan själva måste betala 10–30 procent av kostnaden. Vilka tjänster som ingår skiljer sig också åt: Belgien betalar större delen av sina medborgares tandvårds- och synvårdskostnader, medan Australien inte täcker någon av dessa.
De flesta industrialiserade länder, med USA som det mest framträdande undantaget, har någon form av offentligt finansierad vård som täcker större delen av befolkningen, om inte alla. Länder med allmänna sjukvårdssystem inkluderar bland annat Australien, Kanada, Kuba, Finland, Frankrike, Ghana, Israel, Sydafrika, Sverige och Storbritannien.
Trots att förespråkare ofta hyllar allmän sjukvård för dess jämlikhet finns det fortfarande problem som urholkar den egalitära idén. Länder som tillåter parallella privata vårdgivare skapar i praktiken ett tvåklassystem, där välbärgade medborgare betalar för privat vård av högre kvalitet medan övriga får nöja sig med den offentliga vården. Många motståndare hävdar också att kravet på kostnadseffektivitet leder till sämre kvalitet och mindre lyhörd vård. Läkare inom allmänna sjukvårdssystem får i allmänhet lägre lön, vilket anses kunna bidra till färre medicinska innovationer och uppfinningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online