Det finns tolv par kranialnerver, och alla utom två har sitt ursprung i hjärnstammen. Dessa nerver gör det möjligt för sinnena att fungera och styr dessutom vissa muskler i våra sinnesorgan. Nedan går vi igenom varje nervpar, dess funktion och hur den kan testas.
Kranialnerv I och II är lukt- respektive synnerven, och de är de enda två kranialnerver som inte utgår från hjärnstammen. Luktnerven (nervus olfactorius) har sitt ursprung i den del av hjärnan som kallas luktbulen och ansvarar för luktsinnet. Synnerven (nervus opticus) utgår från ögat och förmedlar visuell information till hjärnan.
Dessa nerver kan testas på mycket enkla sätt. För kranialnerv I räcker det att se om personen kan identifiera tydliga dofter som kaffe, vitlök eller citron. Kranialnerv II testas med en vanlig synkarta.
Detta är de nerver som styr ögonens rörelser. Kranialnerv III, den okulomotoriska nerven, kontrollerar ögonrörelser och pupillernas sammandragning. Kranialnerv IV och VI styr också ögonrörelser och kallas troklearnerven respektive abducensnerven.
Alla tre kan testas genom att hålla upp ett finger och be personen hålla huvudet stilla medan hen följer fingret från sida till sida samt upp och ner. För att kontrollera pupillreaktionen, betrakta pupillerna i starkt och därefter i svagt ljus – de ska dra ihop sig i starkt ljus och vidga sig i svagt.
Kranialnerv V är trigeminusnerven, som förmedlar känsel- och smärtimpulser från ansikte och huvud. Den styr även tuggmusklerna. Testa nerven genom att be personen bita ihop käkarna som om hen tuggade tuggummi. Ansiktets känsel testas genom att försiktigt röra vid olika ställen i ansiktet med något mjukt eller trubbigt föremål och låta personen ange var beröringen skedde. Placera aldrig något i personens mun.
Dessa kranialnerver är ansiktsnerven (VII) och vestibulokoklearnerven (VIII). Ansiktsnerven styr smaken i de två främsta tredjedelarna av tungan, tar emot information från örat och kontrollerar ansiktets mimiska muskler. Den kan testas genom att be personen le eller rynka pannan. Smaken prövas med något sött eller saltat som läggs på tungan framme vid spetsen.
Vestibulokoklearnerven ansvarar för hörsel och balans. Hörseln kan testas genom att avgöra på vilket avstånd personen kan höra ett visst ljud. Balansen bör dock endast bedömas inom ramen för en klinisk undersökning.
Glossopharyngeusnerven (IX) styr delar av sväljfunktionen samt smaken i den bakre tredjedelen av tungan. Den förmedlar också information från tungan, tonsillerna och svalget – håligheten som förbinder mun- och näshåla med matstrupen. Observera personen när hen dricker och sväljer vatten. Smaken kan testas på samma sätt som beskrivits ovan, men det söta eller salta ämnet placeras då längst bak på tungan.
Vagusnerven (X) reglerar känsel- och smärtupplevelser i matsmältningssystemet samt hjärtfrekvens och vissa körtlar. Vagusnerven bör inte testas utanför klinisk miljö.
Den accessoriska nerven (XI) styr musklerna som rör huvudet. Testa nerven genom att lägga händerna lätt mot sidorna av personens huvud och be hen vrida huvudet i olika riktningar.
Hypoglossusnerven (XII) kontrollerar tungans muskler. Testa nerven genom att be personen sticka ut tungan och röra den åt alla håll.
Att kunna identifiera och testa de tolv kranialnervparen är en grundläggande del av den neurologiska undersökningen och ger värdefull information om hjärnans och nervsystemets funktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online