Överdrivna hälso- och sjukvårdsutgifter definieras som skillnaden mellan vad ett land lägger per person på sjukvård och vad landets bruttonationalprodukt per person indikerar att landet "borde" lägga, enlier Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). OECD har dokumenterat att USA lägger nästan 40 procent mer på sjukvård än vad som skulle förväntas.
Det amerikanska sjukvårdssystemet är belastat med överdrivna administrativa utgifter, bland annat dålig styrning och olämplig vård, enligt National Coalition on Health Care. Detta slöseri ökar avsevärt kostnaderna för vård och försäkring för både arbetsgivare och anställda, och påverkar därmed familjers ekonomiska trygghet.
Pappersbaserade journalsystem är inte bara tidskrävande, utan också felbenägna och saknar intern kontroll av intäktsansvarigheten. Resultatet blir överbetalningar, bedrägerier och slöseri, vilket i sin tur blåser upp premier för sjukvårdsförsäkringar – även när den egentliga vårdkostnaden förblir oförändrad.
Priset på sjukvård varierar betydligt beroende på vem som betalar för tjänsten och var den erhålls. Olika försäkringsbolag betalar olika belopp till samma sjukhus och samma läkare för samma ingrepp, beroende på deras förhandlade rabatter. Samma princip gäller för dem som omfattas av Medicare och Medicaid.
Genom åren har den verkliga kostnaden för sjukvård främst drivits upp inte av att läkare och vårdinrättningar godtyckligt höjer sina priser, utan av stigande premier för ansvarsförsäkringar och skenande administrativa kostnader.
McKinsey Global Institute uppskattade att de överdrivna utgifterna för administration inom den amerikanska sjukvården ligger bakom de stigande försäkringspremierna. De totala uppskattade utgifterna uppgick till 2,4 biljoner dollar år 2007 – hela 650 miljarder dollar mer än vad amerikanarna borde behöva lägga, enligt alla uppskattningar.
Institutet anger att cirka 85 procent av detta beror på överdrivna administrativa overheadkostnader, vilka egentligen borde ligga på högst runt 16 procent. Två tredjedelar av försäkringspremierna går till produktutformning, riskbedömning, försäljning och marknadsföring, enligt McKinsey Global Institute. I konkreta termer innebär det att av i genomsnitt 1 366 dollar per år i försäkringskostnader går cirka 1 059 dollar till administrativa utgifter – en post som bidrar kraftigt till de stigande kostnaderna för sjukvårdsförsäkring.
En rapport från McKinsey Global Institute pekar på ytterligare en orsak till de överdrivna sjukvårdskostnaderna: amerikaner får för mycket onödig vård. Över 500 miljarder dollar spenderades på behandlingar, tester och sjukhusvistelser som inte förbättrade patienternas hälsa alls.
Enligt American Medical Association (AMA) kostar pappersarbete och dokumentation kring dessa onödiga behandlingar mer än själva behandlingen. Överbehandling kan dessutom leda till onödiga dödsfall. Vändningen är dock att många patienter som borde få behandling aldrig får den – vilket i sin tur också kan kosta dem livet.
Sjukvårdens "byråkrati" omfattar medicinsk teknik, nya medicinska apparater och de senaste läkemedlen, processer och försäkringar kopplade till vårdmisstankar, de oförsäkrade samt administrativa kostnader. USA lägger mer pengar på byråkratiskt krångel än vad det skulle kosta att erbjuda full sjukvårdstäckning till samtliga oförsäkrade i landet.
Administrativa utgifter uppgick till inte mindre än 400 miljarder dollar redan 2003. Privata försäkringsbolag höjer sina administrativa kostnader årligen med minst 10 till 15 procent mer än nödvändigt. Dessa ökningar, som vanligtvis överstiger sjukvårdens egna kostnadsökningar, inkluderar kostnader för riskbedömning, företagstjänster och marknadsföring – samt incitament till säljpersonal som når eller överträffar sina försäljningsmål, exempelvis lyxresor och kryssningar, spa- och resortvistelser, extra bonusar, smycken, pälsar och bilar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online