När man talar om "blodtryck" avses vanligtvis det arteriella trycket, alltså trycket i artärerna. Arteriellt tryck kan mätas direkt genom att föras in en sond i en artär, men utöver experimentella sammanhang mäts det indirekt med hjälp av en blodtrycksmätare (sfygmomanometer). Blodtrycket anges sedan utifrån de ljud som hörs genom ett stetoskop.
Ett normalt systoliskt blodtryck för vuxna ligger mellan 90 och 140 mm Hg. Denna variation påverkas direkt av muskelaktivitet, måltider och känslomässiga tillstånd.
Vid födseln ligger det genomsnittliga systoliska trycket på cirka 40 mm Hg. Under den första levnadsmånaden stiger det snabbt till omkring 80 mm Hg. Därefter ökar trycket långsammare, och vid 12 års ålder har genomsnittet nått ungefär 105 mm Hg.
Systoliska trycket ligger hos kvinnor omkring 8–10 mm Hg lägre än hos män fram till klimakteriet. Detta beror främst på att män uppvisar betydligt högre muskelaktivitet under olika förhållanden.
När trycket i blodtrycksmätaren sjunker förändras de ljud som hörs genom stetoskopet. Först hörs ett klart, skarpt knackande ljud – detta ljud motsvarar det systoliska trycket.
Systoliska trycket är det högsta tryck som hjärtats sammandragning (systole) åstadkommer i överarmsartären (brachiala artären). Det motsvarar i stort sett det tryck som blodet utövar mot artärväggen från insidan.
Blodtrycket stiger vid fysisk aktivitet. Systoliska trycket höjs något efter måltider. Smärta och känslomässiga faktorer, som rädsla eller oro, höjer också det systoliska trycket. Den lägsta punkten nås under de första timmarna av lugn, ostörd sömn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online