Äldreomsorgen medför många utmaningar, oavsett om den äldre bor på ett vårdboende eller hemma under sina vuxna barns omsorg. Den största utmaningen är kanske vår benägenhet att skylla äldres besvär på ålderdomen. En 40-åring med axelsmärta undersöks ofta noggrant, medan samma symtom hos en äldre människa alltför ofta avfärdas som ett naturligt åldrande.
Upp till 50 procent av alla över 85 år drabbas av demens, ett av de allvarligaste problemen inom äldreomsorgen. Demens innebär en förlust av mental funktion – allt från motorik till minnesförlust. Sjukdomen påverkar förmågan till enkelt resonerande, planering och de fysiska färdigheter som krävs i vardagen, exempelvis hygien, matlagning, betalning av räkningar och att kunna klä sig.
Vissa av dessa aktiviteter kan innebära verkliga faror. Slarvig matlagning kan leda till brand, och bristande hygien kan ge upphov till infektioner. Om du vårdar åldrande föräldrar är glömska ett varningstecken som aldrig bör ignoreras.
Det finns många orsaker till förlorad blåskontroll – stroke är bara en av dem. Blåsfunktionen styrs av muskler som normalt arbetar automatiskt. När kontrollen går förlorad kan kroppens avfallsprodukter inte hållas kvar. Under normala omständigheter känner vi behovet att tömma blåsan i tid, men vid demens, stroke och Alzheimers sjukdom kan denna förmåga vara borta innan man hinner agera.
Vårdbostäder är skyldiga att genomföra sängkontroller varannan timme. En boende som råkar ut för en olycka bara tjugo minuter efter en kontroll kan ligga i sitt avfall i över en timme. Hemvård är inte nödvändigtvis bättre. Skyddslakan och blöjor används ständigt, men de skyddar inte mot de infektionsrisker som sådana situationer medför.
En stroke kallas ofta för en hjärnattack. När blodflödet till hjärnan plötsligt stoppas eller när ett blodkärl i hjärnan brister drabbas personen av stroke. Konsekvenserna för de som överlever kan vara svåra, och de synliga tecknen beror på vilken del av hjärnan som skadats.
En stroke kan påverka minnet, talet, förmågan att svälja samt både viljestyrda och autonoma muskler. Viljestyrda muskler är de vi använder dagligen, som händer, armar och ben. Händer som låser sig i en knuten näve efter en stroke är svåra att rengöra. Att försiktigt böja upp fingrarna kan vara smärtsamt för den drabbade, som ofta gör motstånd och kan reagera med ilska.
Kroniska sjukdomar som ofta betraktas som hanterbara – som diabetes, KOL eller försämrad syn – medför i verkligheten många svårigheter. Många diabetiker behöver insulinsprutor och regelbunden blodsockerkontroll. De har inte samma matfrihet som många av oss tar för givet, utan måste hålla en hälsosam och sockerfri kost.
En skada hos en diabetiker betraktas alltid som allvarlig. Diabetiker läker inte som andra, och även små sår eller skrubbsår kan få allvarliga konsekvenser. KOL påverkar syrehalten i blodet hos personer med andningsbesvär, och värme samt hög luftfuktighet kan förvandla en hanterbar sjukdom till en skrämmande sådan. Synförlust, exempelvis vid grå starr, innebär dessutom verkliga säkerhetsrisker – både för den drabbade och för personerna i omgivningen.
Att vårda äldre medför också mycket personliga problem för dem som har uppgiften. Exponering för kroppsvätskor kan leda till hepatit och stafylokockinfektioner, och personer med HIV utgör ytterligare en risk. Äldre med hjärnsjukdomar kan ibland hantera sin egen avföring, vilket sprider smitta via händer och fingernaglar. Andra kan spotta på eller slå vårdpersonal.
Den vanligaste orsaken till skador bland vårdare är dock ryggproblem som uppstår vid lyft, stöd och vändning av vårdbehövande. Det finns många problem kopplade till att vårda våra nära och kära – och ingen mängd utbildning i världen kan helt eliminera dem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online