Att vårda en person med demens kan innebära många utmaningar. Sjukdomen kan få den drabbade att bete sig på sätt som känns märkliga eller irrationella, samtidigt som den påverkar minne, tankeförmåga, kommunikation och kontrollen över kroppsliga funktioner. Genom att förstå de vanligaste problemen kan du som anhörig eller vårdare utveckla bättre strategier och skapa en tryggare vardag för den demenssjuke.
Personer med demens kan ibland vandra omkring på ett sätt som verkar syfteslöst. De kan vara rastlösa eller försöka hitta någon eller något. Ibland ger de sig av med ett tydligt mål, men glömmer sedan bort vart de var på väg och hur de ska komma tillbaka.
Risken att personen vandrar ut kan minskas genom att montera barnsäkra plastskydd på dörrvred eller installera ett larm- eller säkerhetssystem hemma. Det är också klokt att låta en person som är benägen att vandra bära identifieringssmycke eller ett märke med namn och adress fäst vid kläderna.
I takt med att demensen fortskrider blir förlust av urin- eller avföringskontroll vanlig. Olyckor kan inträffa när personen inte minns var toaletten finns eller inte hinner dit i tid. När olyckor händer är det viktigt att bemöta personen med förståelse och lugn för att bevara värdigheten och minska skammen.
Det kan hjälpa att införa en rutin med regelbundna toalettbesök vid bestämda tider. Lättavlägsnad klädsel underlättar också och kan förebygga olyckor. Vid behov kan inkontinensskydd användas som komplement.
Oro och paranoia hos personer med demens kan ge upphov till allt från irritabilitet till verbala eller fysiska utbrott. Oron utlöses ofta av trötthet, rädsla eller förändringar i omgivningen. För att minska risken är det bra att behålla fasta rutiner och låta möbler och föremål stå kvar på samma platser. Undvik onödigt ljud, rörigt och stora folksamlingar.
När oron ändå uppstår kan du försöka styra personens uppmärksamhet mot en trevlig aktivitet, till exempel en favorit-TV-serie eller ett mellanmål. Den sjuke kan även göra felaktiga anklagelser, exempelvis hävda att någon har stulit ett försvunnet föremål. Undvik att argumentera – bemöt istället situationen med empati för personens känslor och hjälp sedan till att leta efter det saknade föremålet.
En person med demens kan ibland upprepa ett ord, en fras eller en aktivitet gång på gång. Även om detta kan vara stressande och påfrestande för vårdaren är beteendet oftast ofarligt för den sjuke. Orsakerna kan vara oro, rädsla eller tristess.
När det händer kan du försöka distrahera personen med en annan aktivitet. Undvik dessutom att nämna kommande händelser i förväg – berätta istället strax innan de ska ske, för att inte skapa oro och ångest.
Solnedgångssyndromet innebär beteenden som rastlöshet, desorientering och oro som ofta förstärks mot kvällen och fortsätter under natten. Faktorer som utmattning och förändringar i den biologiska klockan anses ligga bakom detta beteende hos personer med demens.
Besvären kan minskas genom att begränsa sockerhaltiga livsmedel och koffein till förmiddagen samt uppmuntra till fysisk aktivitet under dagen. Håll kvällstimmarna lugna och se till att belysningen är godtycklig så att skuggor undviks, eftersom dessa kan vara desorienterande.
Att vårda en person med demens ställer höga krav på tålamod, förståelse och planering. Med goda rutiner, en lugn och förutsägbar miljö samt ett empatiskt bemötande kan du som vårdare både förebygga svåra situationer och bevara den sjukes värdighet och livskvalitet. Kom ihåg att också ta hand om dig själv – stöd från närstående, demenskoordinatorer och stödverksamheter gör stor skillnad över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online