1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Medicinsk kodning – centrala fakta och grundprinciper

Medicinsk kodning spelar en avgörande roll på sjukhus, vårdmottagningar och andra vårdinrättningar. Genom kodningen förmedlas information till försäkringsbolag om vilka åtgärder en patient genomgått samt de medicinska skälen bakom behandlingen. Lagen Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA) från 1996 fastställer standarderna för medicinsk kodning. Vissa vårdorganisationer erbjuder intern utbildning på området, men de flesta medicinska kodare har en tvåårig eftergymnasial examen från ett ackrediterat lärosäte, följt av en professionell certifiering.

Medicinsk terminologi

Goda kunskaper i medicinsk terminologi är en grundförutsättning för arbetet som medicinsk kodare. När journaler granskas inför kodningen måste kodaren bland annat förstå begrepp som "anterior", vilket betyder framsida eller framåtriktad, samt "radius", som syftar på underarmens strålben. Terminologin gör det möjligt för kodaren att avgöra vilka åtgärder som faktiskt utförts och vilken diagnos som visar på medicinsk nödvändighet.

Åtgärdskoder (CPT)

Läkare och annan vårdpersonal utför dagligen många olika åtgärder på patienter. American Medical Association (AMA) har utarbetat en standard för fakturering av dessa åtgärder genom handboken Current Procedural Terminology (CPT). Medicinsk kodning innebär att koppla varje utförd åtgärd till dess femsiffriga CPT-kod. Flera åtgärder kan anges på samma faktureringsunderlag, men varje åtgärd måste dateras för att visa när den faktiskt utfördes.

Diagnoskoder (ICD)

Koderna i International Classification of Diseases (ICD) används tillsammans med CPT-koderna för att vid fakturering ange diagnosen eller symtomet som motiverar åtgärdernas medicinska nödvändighet. En diagnoskod kan användas flera gånger och kombineras med flera olika åtgärdskoder på ett och samma underlag. Koden består av tre siffror och kan kompletteras med upp till två decimaler. Ett exempel är ICD-koden 320, som representerar bakteriell hjärnhinneinflammation (meningit).

Icke-medicinska koder (HCPCS)

Health Care Common Procedure System (HCPCS) används för att koda tjänster och produkter som inte omfattas av de traditionella medicinska koderna. Kodsystemet tillhandahålls av myndigheten Centers for Medicare and Medicaid Services (CMS). Ortoser och rullstolar är exempel på hjälpmedel som kodas inom detta system.

Användning av modifierare

Inom medicinsk kodning krävs ibland även användning av så kallade modifierare. Försäkringsbolag använder dessa för att få mer exakt och detaljerad information om en utförd åtgärd. Om en patient exempelvis genomgår en röntgenundersökning av vänster handled läggs beteckningen "LT" till bredvid åtgärdskoden för att ange vänster sida. På så sätt minskas risken för missförstånd och felaktig ersättning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online