Kalifornien har spelat en ledande roll inom amerikansk sjukvårdsreform sedan 1930-talet, då de första arbetsgivarfinaisierade försäkringarna introducerades. Idag är Medi-Cal delstatens största program för låginkomsttagare. Samtidigt har många lokala myndigheter drivit på för att erbjuda tjänster till de fattiga och ersätta sjukhus som vårdar oförsäkrade patienter. År 2010 säkrade Kalifornien ytterligare Medicaid-finansiering i hopp om att utöka täckningen – särskilt för barnlösa vuxna, en grupp som länge lämnats utanför de flesta försäkringsförslag.
Arbetsgivarfinaisierad sjukvårdsförsäkring fick fäste i Kalifornien under 1930-talet, när företag sökte nya sätt att konkurrera om arbetskraft. År 1945 röstade delstatspolitikerna ned ett förslag om sjukvård finansierad av en enda betalare med siffrorna 39–38 – fyra år innan president Harry Truman misslyckades med samma sak på federal nivå. År 1971 inrättade delstatsförsamlingen Medi-Cal, som fortfarande är Kaliforniens främsta väg till sjukvårdsskydd för dem som saknar privat försäkring.
Enligt California Health Care Almanac förlitar sig cirka 6,8 miljoner kalifornier – alltså var sjätte invånare – på Medi-Cal i någon grad. Detta inkluderar de flesta aidspatienter, ett av tre barn samt mer än var tionde vuxen under 65 år. Som landets största Medicaid-program står Medi-Cal för ungefär 47 miljarder dollar i utgifter. Samtidigt tillför programmet 27 miljarder dollar i federala medel till delstatens vårdgivare, vilket motsvarar nästan två tredjedelar av de offentliga sjukhusens nettopatientintäkter.
Medi-Cal är inte det enda alternativet för fattiga kalifornier. Sedan 1970-talet har många län avsatt fastighetsskatteintäkter – samt viss federal finansiering – för att täcka tjänster till de fattiga och kompensera sjukhus som vårdar oförsäkrade. År 2005 gjorde ett federalt Medicaid-undantag att tio av delstatens 58 län kunde erbjuda akutvård och kontinuerlig hälsovård till låginkomsttagande vuxna, enligt Central Valley Business Times.
Ett utökat Medicaid-undantag ligger i centrum för Kaliforniens senaste stora sjukvårdsexperiment. I november 2010 gick administrationen under president Barack Obama med på att ge delstaten ytterligare 10 miljarder dollar för att täcka 500 000 oförsäkrade invånare, rapporterade Central Valley Business Times. I gengäld lovade Kalifornien att minska sin Medicaid-budget med 2 miljarder dollar per år genom att omstrukturera vården för de dyrbaraste mottagargrupperna – bland annat vuxna med funktionsnedsättningar, äldre och svårt sjuka barn.
Hälsoexperter uttryckte stor entusiasm över chansen att ligga steget före 2014 års deadline för staternas utbyggnad av Medicaid – hörnstenen i Obamas sjukvårdsreform. Genom att ge lokala myndigheter möjlighet att bredda förebyggande vård och läkemedelsersättning hoppades man kunna minska låginkomsttagande vuxnas beroende av akutsjukvård vid kroniska sjukdomar. De offentliga sjukhusen å sin sida räknade med att äntligen få ersättning för grundläggande förebyggande insatser, vilket de tidigare inte haft möjlighet att återfå.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online