HSA (Health Savings Account) är skatteförmånliga sparkonton som används för medicinsk vård i USA. På samma sätt som med ett 401(k)-pensionssparkonto kan anställda överföra en del av sin bruttolön till kontot före skatt. Denna överföring minskar den justerade bruttoinkomsten, vilket i sin tur kan sänka skattebetalarens slutliga skatt. Skattemyndigheten IRS har dock regler som begränsar hur mycket pengar som får sättas in på ett HSA varje år. Insättningar över gränsen – som kan variera beroende på personens ålder och familjesituation – beläggs med en punktskatt på 6 procent.
För att kvalificera sig för ett HSA måste den anställde vara inskriven i en sjukförsäkring med hög självrisk. Insättningsgränserna för HSA under 2011 var 3 050 dollar för personer med individuell försäkring och 6 150 dollar för personer med familjförsäkring. Personer över 55 år fick dessutom sätta in ytterligare 1 000 dollar. Enligt IRS gäller att "om båda makarna är 55 år eller äldre och inte inskrivna i Medicare, ökas varje makes insättningsgräns med det extra bidraget".
Det finns ett sätt att slippa betala punktskatten om du av misstag har satt in för mycket. Enligt IRS måste du "ta ut överskjutande insättningar senast förfallodagen för din deklaration, inklusive eventuell förlängning, för det år då insättningarna gjordes". Eftersom HSA är räntebärande konton, och vissa även investeras i aktier och fondandelar, måste du vid behov också ta ut "eventuell avkastning som tjänats in på de uttagna insättningarna" samt "redovisa intäkterna som 'Annan inkomst' i deklarationen för det år du tar ut insättningarna och intäkterna".
Eftersom HSA är skattegynnade begränsar IRS-reglerna hur pengarna får användas. Medel från ett HSA måste läggas på kvalificerade medicinska kostnader enligt definitionen i IRS Publication 502. Medel som används för icke-kvalificerade kostnader beskattas med skattebetalarens normala skattesats plus ytterligare 10 procent i straffavgift. Om du behöver ta ut överskjutande insättningar bör du därför alltid kontakta din kontoadministratör för att säkerställa att uttaget inte utlöser avgiften.
De amerikanska vårdkostnaderna har stigit snabbare än inflationen mellan 1999 och 2009. Detta har tvingat fram en kraftig ökning av sjukförsäkringspremierna och lagt allt större bördor på arbetsgivarna, som står för största delen av sjukförsäkringarna i USA. Även de anställda har börjat betala mer.
För beslutsfattare är en stor kostnadsdrivare i dessa ökningar själva konstruktionen hos den traditionella sjukförsäkringen. De menar att personer med traditionella försäkringsplaner använder vården utan hänsyn till kostnad, kvalitet eller om de ens behöver en läkare. Om människor tvingades bekosta sina medicinska kostnader ur egen ficka skulle de använda vården mer klokt. De kanske till och med skulle jämföra priser mellan vårdgivare, vilket skulle tvinga läkare att sänka sina taxor.
Här kommer planerna med hög självrisk kombinerat med HSA in. Premierna är lägre – cirka 11 000 dollar per år, jämfört med nästan 14 000 dollar för familjeförsäkring 2010. Men anställda med familj kunde ådra sig kostnader på upp till 11 000 dollar per år innan försäkringen börjar betala. Beslutsfattare hoppas att yngre, friskare arbetstagare under sina friska år kan spara ihop tillräckligt för att täcka höga sjukrisker under de år då de själva eller deras familjer drabbas av stora medicinska kostnader.
Skattefördelarna med ett HSA kan vara betydande. En person i den lägsta inkomstgruppen kan uppnå en skattebesparing på 15 procent på sina insättningar till ett HSA. Arbetstagare i högre inkomstgrupper kan spara in upp till 35 procent. Dessa arbetstagare tenderar dock att använda en mindre andel av sina pengar på levnadskostnader och sparar därmed mer. En farha hos beslutsfattare är att HSA skulle kunna utvecklas till skatteparadis för välbärgade löntagare. Därför har lagstiftarna infört tak för hur mycket som får sättas in på HSA varje år.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online