Sjukvårdskostnaderna i USA uppgick år 2007 till 16 procent av landets BNP – motsvarande cirka 2 300 miljarder dollar, eller 7 600 dollar per person. Siffran beräknades nästan fördubblas fram till 2016. De förödande ekonomiska konsekvenserna av allvarlig sjukdom driver därför många människor att söka sjukförsäkring på alla tänkbara sätt.
Problemet är att även försäkringskostnaderna stiger snabbare än de flesta människors inkomster. Premien – alltså kostnaden man betalar för försäkringen även när man aldrig behöver vårda sig – har blivit så hög att miljontals amerikaner inte har något annat val än att förbli oförsäkrade eller underförsäkrade. Samtidigt brottas arbetsgivare med bördan av att ens kunna erbjuda måttlig försäkringstäckning till sina anställda. Var 30:e sekund ansöker någon i USA om personlig konkurs till följd av ett allvarligt hälsoproblem.
En sjukförsäkringspremie är den månatliga betalning som ska erläggas som pris för att äga en sjukförsäkring. I vissa fall erbjuds rabatt om premien betalas som en engångssumma för hela året. Till skillnad från egenavgifter och självrisker debiteras premien oavsett om den försäkrade någonsin gör anspråk på sin försäkring eller ej.
Premier utgör den främsta intäktskällan för sjukförsäkringsbolag. Precis som hos alla andra försäkringsbolag grundar sig affärsmodellen på att ta in mer i premier än man betalar ut i ersättningar. Även statligt subventionerade program som Medicare tar ut en månatlig premie av sina förmånstagare.
För de flesta amerikanska familjer är premien den enskilt största kostnadsposten inom den totala sjukförsäkringsexpenserna. Under presidentvalet 2008 fanns det stora skillnader i hur de båda kandidaterna uppskattade kostnaden för familjeförsäkring. Barack Obama angav snittet till 12 680 dollar, medan John McCain, som förde talan för sitt skatteavdrag på 5 000 dollar, menade att kostnaden låg närmare 5 800 dollar. Skillnaden förklarades av att Obama hänvisade till arbetsgivarförsäkrade familjer, medan McCain utgick från privat tecknade försäkringar – samt att skillnaden i täckningsgrad mellan dessa två alternativ inte nämndes.
År 2007 steg de genomsnittliga premierna med 6,1 procent – över den officiella inflationen och långt mer än den genomsnittliga löneutvecklingen. Med ett snitt på 4 400 dollar per år för individuell täckning utgjorde premierna 10 procent eller mer av medianinkomsten i de flesta delstater, och det gällde en försäkring utan några som helst anspråk. När sedan egenavgifter, självrisker och förlorad arbetsinkomst läggs till blir det tydligt varför sjukvården upplevs som oöverkomligt dyr – och varför så många amerikaner står helt utan skydd.
En studie vid Harvard University visade att 50 procent av alla konkursansökningar delvis orsakades av medicinska kostnader – samtidigt hade 68 procent av dem som begärdes i konkurs en sjukförsäkring. Slutsatsen är tydlig: trots att försäkringen kräver stora belopp i förskott genom premier, lämnar den många människor oskyddade mot sjukvårdens katastrofala kostnader.
I en konsumentundersökning från Iowa år 2005 uppger 86 procent av respondenterna att stigande försäkringskostnader minskat deras möjlighet att spara pengar. 44 procent tvingades till och med dra ner på mat- och uppvärmningsutgifter för att klara premierna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online