I juni 2008 rapporterade National Center for Health Statistics (NCHS) att cirka 16,6 procent av amerikanerna saknade sjukförsäkring. Uppgiften avsåg bosatta i USA under 65 års ålder. Andelen vuxna utan sjukförsäkring var högre än andelen barn, eftersom en stor andel barn var försäkrade genom statligt finansierade program för barns hälsa.
Både barn och vuxna som saknar sjukförsäkring står dock inför flera allvarliga problem – från odiagnostiserade sjukdomar till ekonomisk ruin och ökad risk att dö i förtid. Nedan går vi igenom de fem största riskerna.
Människor utan sjukförsäkring söker sig sällan till läkare för rutinundersökningar, hälsoscreeningar eller årliga hälsokontroller. Många har varken en fast husläkare eller någon betrodd läkare att vända sig till som primär vårdgivare.
Problemet är att många allvarliga sjukdomar ger få eller inga tydliga varningssymptom i ett tidigt skede. Tillstånd som bröstcancer, livmoderhalscancer, hjärtsjukdom och högt blodtryck upptäcks ofta först i samband med regelbundna hälsoundersökningar. Utan årliga kontroller blir det därmed betydligt mindre sannolikt att oförsäkrade får en tidig diagnos – och därmed också en tidig behandling.
En studie publicerad i Journal of the American Medical Association visade att patienter utan försäkring dröjer med att söka vård, även när det rör sig om livshotande tillstånd. Studien genomfördes på 24 sjukhus runt om i USA och omfattade oförsäkrade personer som nyligen hade överlevt en hjärtinfarkt. En stor majoritet av dessa patienter väntade med att söka vård trots att symtomen debuterat, på grund av de höga vårdkostnaderna och avsaknaden av försäkring.
Även en hälsoundersökning från National Center for Health Statistics (2009) bekräftar bilden: de oförsäkrade söker nödvändig vård i betydligt lägre utsträckning, främst av ekonomiska skäl.
Enligt en studie från New Mexico Public Interest Research Group (NMPIRG), som år 2006 granskade 600 apotek i 35 städer i delstaten, betalade oförsäkrade konsumenter i Albuquerque hela 61,5 procent mer för vanliga receptbelagda läkemedel än vad läkemedelsbolagen debiterar den federala regeringen.
På grund av de höga läkemedelskostnaderna tvingas många oförsäkrade dra ner på sina mediciner eller avstå från dem helt. Rapporter visar att personer med astma, epilepsi, diabetes, hjärtsjukdom, hiv eller aids – liksom många andra kroniska tillstånd – regelbundet hoppar över doser eller tar mindre än ordinerad mängd för att kunna ha råd med medicinerna.
CDC rapporterade 2009 att mer än 2 200 miljarder dollar läggs på hälso- och sjukvård i USA varje år. Kostnaderna fortsätter att stiga, medan de oförsäkrade måste betala allt ur egen ficka: sluten- och öppenvård, mediciner, akutbesök och annat medicinskt behov.
För att sätta siffrorna i perspektiv: 2009 låg genomsnittskostnaden för ett besök på akutmottagningen på 2 500 dollar, enligt ConsumerHealthRatings.com. En öppenvårdsoperation för bråck kostade exempelvis mellan 6 000 och 13 000 dollar år 2007, medan en gallblåseoperation i öppenvård låg på mellan 6 000 och 12 000 dollar. Utfördes samma operationer inom slutenvården kunde kostnaden stiga till upp emot 40 000 dollar. För de flesta oförsäkrade innebär detta att de helt enkelt inte har råd att bli sjuka eller skadas – ett enda medicinskt problem kan kosta en hel livsbesparing.
En undersökning från American College of Emergency Physicians visade att oförsäkrade löper 81 procent större risk att dö i förtid jämfört med de som har sjukförsäkring. Avsaknaden av regelbundna läkarkontroller, bristen på mediciner och att man dröjer med att söka vård bidrar alla till den högre dödligheten i denna grupp.
Att leva utan sjukförsäkring handlar om mycket mer än bara ekonomiska risker. Det påverkar möjligheten att upptäcka sjukdomar i tid, följa medicinska behandlingar och få vård när den verkligen behövs. Tillsammans leder dessa faktorer till sämre hälsa, högre kostnader i längden och en markant ökad risk för förtida död.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online