Försäkringar är avtal eller kontrakt mellan en organisation (kallad försäkringsgivare) och den person eller grupp som omfattas av avtalet (försäkringstagaren). Även om försäkringar rör många olika områden – bil, kredit, hälsa, liv och egendom – är den grundläggande terminologin i stort sett densamma oavsett försäkringstyp.
Aktuarieberäkningar är de matematiska kalkyler som försäkringsbolag använder för att fastställa vilka premier och avgifter som ska tas ut av den försäkrade. Premien är det belopp som försäkringstagaren betalar för att erhålla och behålla sitt försäkringsskydd över tid.
Ett förmånspaket är den samling tjänster som försäkringsgivaren erbjuder den försäkrade enligt policyn. Täckningsbeviset (de täckta kostnaderna) beskriver i detalj exakt vilka tjänster och förmåner den försäkrade har rätt att utnyttja.
Självrisk är det belopp som försäkringstagaren själv måste betala under en förutbestämd period innan försäkringsbolaget börjar ersätta berättigade kostnader. Egenavgifter är fasta, i förväg bestämda belopp som den försäkrade betalar per enskild tjänst, exempelvis vid ett läkarbesök eller vid inköp av receptbelagd medicin.
En skadeanmälan är en begäran om utbetalning och kan komma från både försäkringsgivaren och den försäkrade. Anspråket kan antingen godkännas eller avslås – i det senare fallet finns möjlighet att överklaga beslutet.
Inom olika typer av försäkringar förekommer dessutom mer specialiserade begrepp. Inom sjukvårdsförsäkringar är centrala termer bland annat indemnity- och managed care-planer, primärvårdskontakt, statligt föreskrivna förmåner, HIPAA, Medigap samt så kallade pre-existerande tillstånd. När det gäller bilförsäkringar talar man i stället om begrepp som no fault, tilldelad risk (assigned risk) och accident forgiveness, det vill säga förlåtelse av mindre olyckor utan premiehöjning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online