I USA avgör en femstegsprocess vem som har rätt till förmåner från Social Security vid funktionsnedsättning. Först undersöks om sökanden fortfarande förvärvsarbetar – det är inte möjligt att både arbeta och samtidigt betraktas som helt arbetsoförmögen. Därefter bedöms om tillståndet är tillräckligt allvarligt, och i nästa steg kontrolleras om det matchar någon av de diagnoser som Social Security klassar som funktionsnedsättande. Matchar tillståndet ingen sådan diagnos görs i stället en helhetsbedömning av hur svår funktionsnedsättningen är och hur mycket den begränsar arbetsförmågan. Till sist utreds om sökanden kan fortsätta med sitt tidigare arbete eller utföra något annat arbete. Här spelar utbildningsnivån en stor roll, eftersom den påverkar möjligheten att kunna omskoladas.
Social Security bedömer att en sökande med collegeexamen har goda möjligheter att omskoladas till många andra typer av jobb. Eftersom många yrken är stillasittande eller kräver endast lättare arbete (till exempel att lyfta eller bära högst 20 pund, cirka nio kilo, då och då samt att gå några minuter per dag) är det svårt för en högskoleutbildad sökande att visa att ett allvarligt tillstånd gör personen oförmögen att utföra något annat arbete alls.
Det är viktigt att komma ihåg att Social Security inte beaktar inkomstnivån när en funktionsnedsättning bedöms. En kirurg som tjänar sexsiffriga belopp eller mer och som inte längre kan utöva sin medicinska verksamhet kan exempelvis få beskedet att tillståndet visserligen hindrar kirurgiskt arbete, men inte att svara i telefon eller utföra sekreterararbete för mindre än tio dollar i timmen. Med den motiveringen kan kirurgens ansökan avslås.
En collegeexamen visar inte bara att sökanden besitter avancerade kunskaper inom ett visst område, utan även förmågan att studera och tillägna sig svåra ämnen. Det underlättar när sökanden ska utbilda sig inom ett nytt yrke, vilket gör det ännu mindre troligt att det allvarliga medicinska tillståndet klassas som funktionsnedsättande.
Social Security-förmåner består av månatliga kontanta utbetalningar som görs direkt till personer som bedöms ha en funktionsnedsättning. Pengarna får användas helt fritt efter mottagarens egna önskemål. De kan exempelvis gå till studieavgifter eller andra kostnader kopplade till fortsatta studier på högskolenivå. Utbetalningarna kan även täcka levnadskostnader och andra räkningar medan stipendiemedel finansierar själva studierna. Eftersom förmånerna betalas ut i kontanter finns inga villkor som begränsar hur pengarna får användas.
Något som den arbetsoförmögne bör tänka på är att varje funktionsnedsättningsärende regelbundet ses över, med ett, tre eller sju års mellanrum. Tar sökanden en collegeexamen under tiden kan förmågan att lära sig och omskoladas ha förändrats. En examen kan öppna dörren till bättre karriärmöjligheter – men den kan också tyda på att personen inte längre är så svårt funktionsnedsatt att personen inte kan arbeta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online