Kollektiv sjukvårdsförsäkring tecknas av en arbetsgivare och erbjuds till företagets behöriga medarbetare – ofta med möjlighet att även inkludera deras familjemedlemmar. Denna försäkringsform innebär en ovärderlig fördel för den enskilda individen, eftersom gruppens samlade köpkraft gör det möjligt för försäkringsbolaget att hålla nere sina anskaffningskostnader. Det gör i sin tur att bolaget kan erbjuda lägre premier till varje enskild medlem.
Det finns flera olika typer av kollektiva sjukvårdsförsäkringar, och den viktigaste skillnaden mellan dem ligger i hur försäkringen köps och används. Nedan går vi igenom de vanligaste modellerna.
HMO är en av de mest kända formerna av kollektiv sjukvårdsförsäkring. Det är ett gruppbaserat program där organisationen tillhandahåller ett komplett spektrum av medicinska tjänster till deltagarna. De försäkrade antingen tilldelas en grupp allmänläkare eller väljer själv från en katalog. Dessa läkare kan vid behov remittera patienterna vidare till specialister. Personer som ingår i en HMO brukar benämnas anmälda medlemmar ("enrollees").
En PPO är ett annat slags vårdnätverk som består av läkare, sjukhus och andra vårdgivare som har avtal med sjukvårdsförsäkringsbolag. PPO-planer är populära eftersom de ger medlemmarna friheten att välja läkare även utanför ett strikt nätverk. Utöver det större urvalet av läkare behöver du dessutom ingen remiss för att besöka en specialist inom en PPO.
Med en ersättningsförsäkring kan du fritt vända dig till valfri läkare. Du betalar för tjänsterna direkt i samband med ditt besök. Hur mycket försäkringsbolaget sedan ersätter är förutbestämt utifrån din självrisk och din andel av kostnaderna (co-insurance). Du ansvarar själv för att hålla reda på alla dina medicinska utgifter.
Enligt Employee Retirement Income Security Act (ERISA), en amerikansk lagstiftning, har arbetsgivare möjlighet att själva finansiera sjukvårdsförmåner. Vid självfinansiering väljer arbetsgivaren att betala de anställdas sjukvårdskostnader direkt ur företagets tillgångar, i stället för att betala en premie till ett försäkringsbolag och överlåta risken dit. Arbetsgivaren anlitar vanligtvis ett försäkringsbolag eller en HMO som tredjepartsadministratör för att sköta planen och behandla anspråken.
En point-of-service-plan (POS) kombinerar friheten hos en PPO med de lägre kostnaderna hos en HMO. När du anmäler dig måste du välja en primärvårdsläkare som följer din vård, och denne måste ingå i vårdnätverket. Primärvårdsläkaren kan sedan remittera dig till vård utanför nätverket, men ditt försäkringsbolag ersätter då endast en del av kostnaden. För besök inom nätverket sköts pappersarbetet åt dig. Väljer du dock att gå utanför nätverket är det ditt eget ansvar att fylla i formulär, skicka in räkningar för betalning och spara kvitton från vården.
Rätt val beror på dina prioriteringar. Vill du ha maximal flexibilitet kan en PPO eller en ersättningsförsäkring passa bättre, medan en HMO eller POS ofta ger lägre kostnader mot att du accepterar ett begränsat vårdnätverk. Jämför alltid premier, självrisker och nätverkets omfattning innan du fattar ditt beslut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online