Medicare är det nationella sjukförsäkringsprogrammet i USA som främst används av äldre medborgare. Programmet består av fyra separata delar. Original Medicare omfattar del A och del B, där del A täcker slutenvård på sjukhus medan del B täcker öppenvård och förebyggande tjänster. Del C, som kallas Medicare Advantage, gör det möjligt att köpa försäkringsplaner från privata försäkringsbolag. Del D täcker receptbelagda läkemedel. Varje del har sin egen uppsättning av egenavgifter (copayments) och kostnadsandelar (coinsurance). Egenavgifter och kostnadsandelar liknar varandra, men en egenavgift är ett fast belopp som debiteras för en tjänst, medan en kostnadsandel utgör en procentuell andel av tjänstens totala kostnad.
Del A i Medicare ger förmåner för slutenvårdstjänster på sjukhus, kvalificerad vård efter en kvalificerande sjukhusvistelse, hälso- och sjukvård i hemmet, sluten psykiatrisk vård samt hospicevård. Del A är den enda del av Medicare som är obligatorisk; du behöver inte köpa någon annan Medicare-försäkring för att använda programmet, även om du generellt måste ha del A innan du kan anmäla dig till del B, C eller D.
Egenavgifterna inom del A gäller främst sjukhusvistelser och varierar beroende på vistelsens längd. Du måste först uppfylla den årliga självriskdelen (deductible) för del A innan egenavgifterna börjar gälla. År 2011 var egenavgiften för en sjukhusvistelse på 61 till 90 dagar 283 dollar per dag. För sjukhusvistelser på 91 till 150 dagar var egenavgiften 566 dollar per dag. Egenavgiften för kvalificerad vård på en vårdinrättning var 141,50 dollar för vistelser på 21 till 100 dagar.
Del B omfattar förmåner för öppenvård, inklusive psykiatriska öppenvårdstjänster, samt andra förebyggande tjänster som hälsokontroller och vaccinationer. De flesta tjänster inom del B kräver en kostnadsandel på 20 procent, men många förebyggande tjänster erbjuds helt gratis. Även om du får en gratis tjänst kan du dock vara skyldig läkaren eller sjukhusinrättningen en egenavgift. Psykiatrisk öppenvård innebar en kostnadsandel på 45 procent, även om detta belopp planerades att successivt minska efter 2011.
Den största fördelen med del C för många Medicare-användare är att de kan få sina förmåner från del A och B via ett privat försäkringsbolag istället för via staten. Medicare Advantage-planer erbjuder dessutom ofta extra förmåner, såsom syn-, tand- eller hörselvård. Företagen som säljer MA-planer får själva bestämma sina egenavgifter för olika tjänster. Egenavgifterna och kostnadsandelarna varierar också beroende på vilken typ av MA-plan du väljer, eftersom Medicare Advantage-försäkringar kan säljas som HMO:er, PPO:er, specialbehovsplaner samt högavdragspolicyn som fungerar tillsammans med medicinska sparkonton (medical savings accounts).
Del D i Medicare omfattar endast receptbelagda läkemedel. Du kan få del D-förmåner genom en Medicare Advantage-plan, eller köpa dem som fristående planer. Även del D säljs av privata försäkringsbolag. Storleken på egenavgifterna inom del D och vilka typer av läkemedel som täcks varierar mellan olika planer.
Del D har också ett så kallat "donut hole" (täckningsgap), där förmånerna upphör när du når den initiala täckningsgränsen och du måste betala alla kostnader själv tills den katastrofala täckningen börjar gälla. De reformer av del D som inleddes 2011 erbjuder rabatter på både generiska läkemedel och varumärkesläkemedel till användare som befinner sig i detta gap.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online