1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så skriver du en omvårdnadsbedömning och omvårdnadsdiagnos

En central del av sjuksköterskans arbete är att bedöma patientens tillstånd, formulera en omvårdnadsdiagnos och upprätta en vårdplan. North American Nursing Diagnosis Association (NANDA) definierar omvårdnadsdiagnosen som ett kliniskt omdöme om individens, familjens eller gruppens erfarenheter av och reaktioner på faktiska eller potentiella hälsoproblem och livsprocesser.

En medicinsk diagnos beskriver endast patientens sjukdom eller medicinska tillstånd. Omvårdnadsdiagnosen bedömer i stället människans reaktion på sjukdomen. En noggrann omvårdnadsbedömning och diagnos är därför avgörande för patientens övergripande återhämtning – inte bara för att den specifika sjukdomen ska behandlas.

Vad du behöver

  • Patientens journal
  • Stetoskop
  • Termometer
  • Blodtrycksmanschett

Så går du tillväga

1. Ta fram en omvårdnadshistorik

Ställ frågor till patienten för att bygga upp en så fullständig omvårdnadshistorik som möjligt. Historiken omfattar patientens allmänna hälsostatus samt tidigare allvarliga skador och sjukdomar. Fråga även om familjens hälsa – till exempel om släktingar som har haft diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller andra ärftliga tillstånd.

2. Kartlägg patientens huvudsakliga problem

Be patienten berätta om sitt främsta medicinska problem och vilka åtgärder som redan vidtagits för att hantera sjukdomen. Samtalet ger värdefulla ledtrådar om patientens sociala nätverk och stöd från anhöriga, hur hen ser på sin sjukdom och hur väl tillståndet fungerar i vardagen. Anteckna allt i patientens journal.

3. Utför en fysisk undersökning

Kontrollera vitalparametrarna och gör en allmän bedömning av patientens fysiska status. Lyssna efter tarmlytten och se till att lungorna låter klara. Undersök dessutom rörelseapparaten och huden med avseende på utslag, infektioner och hudförändringar. Dokumentera alla observationer i journalen.

4. Identifiera och prioritera symtom

Fråga patienten om aktuella symtom och prioritera dem som är mest relevanta för huvudproblemet, utan att förbise symtom som normalt inte tyder på den primära sjukdomen. Ta reda på hur länge symtomen funnits och vilka behandlingar, om några, som lindrat dem. Skriv ner alla symtom i patientens journal.

5. Använd etablerade bedömningsinstrument

Använd beprövade bedömningsverktyg för att strukturera arbetet. Ett exempel är Barthel-index, som utvecklades av Maryland State Medical Society och ofta används för att bedöma funktionsförmågan hos strokepatienter. När hela vårdteamet använder samma instrument skapas en enhetlig metod och bättre förutsättningar för effektiva behandlingsplaner.

6. Upprätta en individanpassad omvårdnadsplan

Ta fram en omvårdnadsplan som beaktar både de medicinska konsekvenserna av sjukdomen och dess familjära och sociala effekter. Bedöm hur sjukdomen påverkar patientens livskvalitet – rörlighet, arbete, fritid och möjligheten att bo självständigt. Lägg planen i patientens journal så att vården kan genomföras, följas upp och justeras på ett konsekvent sätt.

Tips under arbetets gång

  • Dokumentera löpande – anteckningar gjorda direkt efter bedömningen minskar risken för missförstånd.
  • Använd standardiserad terminologi, exempelvis NANDA-I:s klassificering, för att göra diagnoserna begripliga för hela vårdteamet.
  • Involvera patienten och närstående i bedömningen; deras egna observationer är ofta avgörande för en korrekt bild.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online