År 1998 utfärdade den federala tillsynsmyndigheten Office of the Inspector General (OIG) i USA starka rekommendationer och riktlinjer som uppmanade sjukhus att upprätta program för regelefterlevnad (compliance-program). För att underlätta detta arbete tillhandahöll OIG ett ramverk med en handlingsplan som sjukhusen kunde använda för att komma igång med sina efterlevnadsprogram. Det finns flera viktiga element som planerare bör ta hänsyn till när de tar fram en handlingsplan som uppfyller federala krav.
Ett compliance-program är ett strukturerat system av policyer, rutiner och kontrollmekanismer som säkerställer att en vårdinrättning följer lagar, regelverk och branschstandarder. Ett väldesignat program skyddar både patienterna och organisationen, minskar risken för juridiska påföljder och stärker förtroendet för verksamheten.
Inled handlingsplanen med en historik och bakgrund beskrivning av verksamheten samt syftet med efterlevnadsprogrammet. Framhäv i texten varför regelefterlevnad är viktig för sjukhuset och hur det nya programmet kommer att påverka medarbetarna och den dagliga driften.
Skapa den första huvuddelen av handlingsplanen med fokus på skriftliga policyer, rutiner och beteendestandarder. De flesta vårdinrättningar har redan dessa utvecklade som en del av sina personalpolicyer och introduktionsmaterial – se till att de sammanställs och integreras i planen.
Utse en compliance-ansvarig och en efterlevnadskommitté. Beskriv vad dessa personer ska göra, hur ofta de ska träffas och hur medarbetare kan nå den ansvariga vid viktiga frågor. En tydlig ansvarsfördelning är avgörande för programmets långsiktiga framgång.
Beskriv verksamhetens åtagande och avsikt att genomföra effektiv utbildning. Var om möjligt specifik gällande vilka ämnen och utbildningsmoduler som ska initieras. Ange vilka som ingår i standardintroduktionen, vilka som kan tas när som helst och vilka som endast erbjuds periodvis.
Redogör för hur verksamheten ska utveckla effektiva kommunikationslinjer i efterlevnadsfrågor. Lista hur information ska spridas. Vanligtvis innebär detta en genomgång av befälsordningen och vilka befattningar som ansvarar för att utbilda personalen i efterlevnadsfrågor, samt vem som övervakar kritiska regelverksfrågor. Avdelningschefer och sjuksköterskechefer är ofta nyckelpersoner i denna process.
Ta fram ett avsnitt som förklarar hur verksamheten ska upprätthålla standarderna genom välkommunicerade disciplinära riktlinjer. Det innebär inte bara att diskutera konsekvenserna av att hindra efterlevnad eller bryta mot regler, utan också att införa en plan för att säkerställa att alla medarbetare förstår efterlevnadsplanen och dess allvar. Personalhandböcker med kvitteringssignatur är en vanlig metod, liksom publicering på sjukhusets intranät och utbildningsworkshops.
Beskriv era planer för revision och övervakning. Verksamheten behöver ett grundligt system av kontroller och tillsynsmekanismer. Detta kan innebära att chefer granskar medarbetares arbete och dokumentation. Det innefattar sannolikt även recensioner och planerade förbättringar av IT-infrastrukturen.
Beskriv noggrant hur sjukhuset ska agera vid upptäckta överträdelser, inklusive korrigerande åtgärdsinitiativ. I grund och botten handlar det om att när problem uppstår, beskriva vad sjukhuset kommer att göra och vilken process för förändring som kommer att tillämpas. Självklart gäller att ju snabbare och mer responsiv hanteringen är, desto bättre ser det ut i myndigheternas ögon.
En välgjord handlingsplan för regelefterlevnad är ett levande dokument som bör uppdateras kontinuerligt. Genom att följa OIG:s ramverk – med tydliga policyer, utbildning, kommunikation, disciplinära riktlinjer, revision och åtgärdsplaner – lägger sjukhuset en solid grund för långsiktig regelefterlevnad och patientsäkerhet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online