Parodontologi är den gren av tandvården som studerar sjukdomar som drabbar tändernas stödjande strukturer, såsom tandkött, rotcement, alveolärt ben och tandfästets ligament. Ämnesområdet kallas även periodontik.
De tidigaste beläggen för att människan kände till parodontala sjukdomar kommer från det forntida Egypten och Mellanöstern. Där finns både skelettfynd och skriftliga källor som vittnar om tandlossningssjukdomar redan flera tusen år tillbaka i tiden.
Antikens greker och romare, liksom européerna under medeltiden, beskrev inte bara parodontala sjukdomar – de föreslog också botemedel och förebyggande åtgärder mot dem. Detta visar att intresset för munhälsans betydelse har djupa historiska rötter.
Grace Rogers Spalding, en läkare verksam i Detroit i Michigan, var en av de första som bedrev parodontologi i klinisk miljö. Vid den tiden kallades ämnesområdet "oral profylax", vilket syftade på förebyggande vård av munhålan.
Rogers Spalding gick samman med en annan praktiker inom oral profylax, Gillette Hayden, och tillsammans grundade de American Academy of Oral Prophylaxis and Periodontology år 1914. År 1919 bytte organisationen namn till American Academy of Periodontology (AAP), vilket markerade ett viktigt steg mot parodontologins etablering som eget fackområde.
AAP är idag det ledande styrande organet för parodontologi i USA. Akademiska utbildningsprogram har etablerats över hela världen sedan 1940-talet, och parodontologi är numera en av världens officiellt erkända tandläkar specialiteter. Forskning och klinisk behandling inom området fortsätter att utvecklas, vilket förbättrar möjligheterna att bevara tändernas stödvävnader livet igenom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online