Tand- och tandköttsjukdomar kan i bästa fall orsaka mindre irritation och enstaka blödningar. I värsta fall kan de leda till tandlossning samt allvarliga och smärtsamma infektioner som sprider sig till andra delar av kroppen. Det goda nyheten är att dessa sjukdomars framväxande och ofta smärtsamma symtom går att förebygga genom konsekvent omsorg om tänderna och proaktiv munvård.
Gingivit är den mildaste formen av tandköttsjukdom. Den kännetecknas av tandkött som lätt börjar blöda när du borstar tänderna, tandkött som är ömt, känsligt eller svullet, samt en allmän obehagskänsla i munnen. Vid gingivit upplever du sällan kraftig smärta, vilket gör att många inte upptäcker problemet i tid.
Den skyldige är bakterier i placket (tandbeläggningen) som får tandköttet att bli inflammerat. Ofta beror det på otillräcklig munhygien, men det finns även en genetisk och familjär benägenhet för denna typ av tandsjukdomar.
Om du inte är proaktiv med din tandvård och munhälsa kan gingivit gradvis förvärras till den andra fasen av tandköttsjukdom – parodontit. I detta skede har placket, som tidigare endast orsakat lindrigt obehag och inflammerat tandkött, spridits ned under tandköttskanten. När sjukdomen fortskrider kan bakterierna i placket faktiskt bryta ner vävnad och käkben, vilket så småningom gör att tänderna blir lösa. Parodontit är en av de vanligaste orsakerna till tandlossning hos vuxna.
Infektioner uppstår oftast när vården har varit reaktiv snarare än proaktiv. När en tand har bildat abscess – en varfylld ficka i vävnaden vid roten av den drabbade tanden – har tanden redan drabbats av antingen karies eller en infektion. Karies uppstår när bakterier i placket bildar syra som angriper emaljen som skyddar tanden, vilket gör tanden mer sårbar för skador. Om karies lämnas obehandlad kan den utvecklas till en infektion eller abscess. En tand med abscess måste antingen dras ut, eller – om den upptäcks tidigt nog – räddas genom att en tandläkare utför en rotfyllning.
Denna tandrelaterade besvär är bättre känd som tandgnissling eller tandpressning. Den uppstår ofta under sömnen, och de som lider av den är sannolikt inte ens medvetna om att de gör det. Personer med bruxism lider ofta också av ett felaktigt bett, ångest, stress och andra emotionella påfrestningar. Tandgnissling kan leda till kraftigt slitage på tänderna, smärta i käken och huvudvärk. Lösningen på detta besvär är vanligtvis en bettskena, som bärs på natten under sömnen för att skydda tänderna.
Det vetenskapliga namnet är temporomandibulär dysfunktion, och det känns vanligtvis igen genom kronisk smärta i ansiktet. Käklederna, käkmusklerna och underkäksbenet arbetar tillsammans för att skapa de rörelser som gör det möjligt att tugga mat och prata. När någon av dessa rörliga delar inte fungerar korrekt påverkas förmågan att tugga eller tala. Det finns flera behandlingsalternativ för TMD, bland annat bettskenor, skenor som bibehåller ett korrekt bett och i vissa fall kirurgi, där käkleden ersätts med implantat.
Den mest uppenbara riskfaktorn är bristande munhygiene eller en felaktig munvårdsrutin. Mindre uppenbara riskfaktorer för allvarliga sjukdomar som parodontit inkluderar andra sjukdomar, exempelvis diabetes, samt vissa mediciner. Även tidigare tandvårdsarbete kan leda till ytterligare behandlingar om exempelvis fyllningar är defekta. Dessutom ska man inte underskatta arvet – gener kan skapa oregelbundenheter i tänderna, såsom felbett och gluggar mellan tänderna, vilket kan leda till andra tand- och tandköttsbesvär.
För de flesta vanliga tand- och tandköttsjukdomar, inklusive parodontit och infektioner, ligger förebyggandet i en tandborste, tandkräm och tandtråd. Utöver att borsta tänderna minst två gånger per dag (och använda tandtråd dagligen) rekommenderas det även att du regelbundet besöker en tandläkare eller tandhygienist för professionell rengöring och munhälsoundersökningar. På så sätt tar du kontroll över din munhälsa istället för att vänta tills tanden är trasig eller gör ont innan den kan "fixas".
Du kan också fråga din tandläkare om så kallade fissurförseglingar, som ger ett extra skydd mot syraansamlingar som bryter ner tandemaljen. Med goda rutiner och regelbundna kontroller kan du behålla friska tänder och ett friskt tandkött hela livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online