Bariatrisk kirurgi, ofta kallad fetmaoperation eller viktkirurgi, är en ingreppstyp som förändrar matsmältningssystemets anatomi för att begränsa hur mycket mat magen kan rymma åt gången. Operationen hjälper patienten att gå ner i vikt samtidigt som den minskar de medicinska problem och hälsorisker som är förknippade med fetma, exempelvis typ 2-diabetes, högt blodtryck och sömnapné.
Enligt Mayo Clinic finns flera olika typer av bariatriska operationer, och varje metod har sina egna risker och komplikationer. Nedan går vi igenom de vanligaste ingreppen och vad du bör känna till innan ett beslut fattas.
Som vid alla operationer som utförs i narkos finns det enligt National Library of Medicine risk för blodproppar, stroke, lunginflammation, hjärtinfarkt eller till och med dödsfall. Tack vare framstegen inom modern medicin är dessa risker idag låga, men de påverkas av patientens ålder, allmänna hälsa samt eventuella tidigare stroke- eller hjärtinfarkter. Bariatrisk kirurgi innebär dessutom en förhöjd risk för gallsten och gallblåsesjukdom jämfört med normalpopulationen.
Enligt Banner Bariatric Centers inkluderar riskerna vid magbandsoperation blödningar eller blodproppar efter ingreppet, infektion runt bandet eller porten, samt att bandet kan glida eller erodera. Andra komplikationer med bandet kan kräva ytterligare kirurgi för att åtgärdas.
En annan risk är att patienten inte känner sig mätt efter måltider. Detta kan leda till ökat matintag, vilket i sin tur kan orsaka blockering runt bandet och att den mindre magsäcken töjs ut över tid.
Enligt Mayo Clinic kan komplikationer efter gastric bypass omfatta blödande magsår, vätskebrist, njursten, lågt blodsocker samt brist på vitaminer och mineraler. Ytterligare risker inkluderar bråck vid operationsärret, att övergången mellan tunntarm och mage kan förträngas – vilket kan kräva ny operation – samt läckage vid en eller flera av stapellinjerna i magsäcken.
Många patienter upplever även så kallat dumping-syndrom efter gastric bypass. Det innebär att magens innehåll passerar tunntarmen för snabbt, vilket kan ge diarré, svettningar, illamående och kräkningar.
Enligt Texas Center for Obesity and General Surgery är några av riskfaktorerna vid biliopankreatisk diversion med duodenal switch kronisk diarré tillsammans med starkt luktande flatulens, bråck vid operationsincisionen samt svårigheter att upprätthålla adekvata nivåer av vitaminer och mineraler.
Dessa näringsbrister kan i sin tur leda till allvarligare komplikationer, såsom metabol bensjukdom, anemi (blodbrist) och proteinbrist. Livslång tillskott av vitaminer och mineraler samt regelbunden uppföljning är därför avgörande efter denna operationstyp.
Enligt Karen Kassel, legitimerad dietist vid Beth Israel Deaconess Medical Center, innefattar riskfaktorerna vid vertikal bandad gastroplasti att staplarna lossnar, vilket kan göra att magsaft läcker ut i bukhålan. Andra risker är att bandet glider eller eroderar, att magsäckspåsen förstoras samt refluxesofagit (refluksjukdom i matstrupen).
Ytterligare risker inkluderar kräkningar, bukbråck – som drabbar cirka 10 till 20 procent av alla patienter – infektion i sårområdet, kraftiga blödningar samt vitaminbrister.
Bariatrisk kirurgi kan vara livsförändrande för personer med svår fetma, men valet av metod bör alltid göras tillsammans med erfarna läkare. Alla ingrepp medför risker – från allmännaoperationskomplikationer till metodspecifika problem som dumping-syndrom eller näringsbrister. En grundlig förundersökning, realistiska förväntningar och långsiktig uppföljning är nyckeln till ett lyckat resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online