Nasogastrisk intubation: Den medicinska termen för sondläggning genom näsan till magsäcken

Den medicinska termen för att placera en matningssond genom näsan och ner i magsäcken är nasogastrisk intubation. Metoden kallas ofta förkortat NG-sondläggning, och själva slangen benämns på svenska som magsond eller NG-sond.

Vad innebär termen?

Namnet består av tre delar med latinska och grekiska rötter:

• Naso – syftar på näsan (latin: naso)
• Gastrisk – avser magsäcken (grekiska: gaster)
• Intubation – innebär att man för in ett rör eller en slang i en kroppshåla

När används en nasogastrisk sond?

Nasogastrisk intubation utförs av exempelvis läkare eller sjuksköterskor och kan behövas i flera olika situationer:

• Konstgjord näring: Patienter som inte kan äta på egen hand, till exempel på grund av medvetslöshet, sväljsvårigheter eller allvarlig sjukdom, får näringslösning via sonden.
• Medicinering: Vissa läkemedel kan ges direkt till magsäcken via sonden.
• Tömning av magsäcken: Vid förgiftningar eller allvarlig uppställning kan sonden användas för att tömma magsäckens innehåll.
• Magavlastning: Efter vissa operationer kan sonden hjälpa till att avleda gaser och vätskor.

Hur går proceduren till?

Sonden, som vanligtvis är en mjuk och flexibel plastslang, förs försiktigt genom ett näsborre, vidare bakom svalget och ned i matstrupen tills den når magsäcken. Rätt läge kontrolleras ofta med röntgen eller genom att lyssna efter luftinsufflation med stetoskop samt kontrollera att det återkommande innehållet har rätt pH-värde. Sonden fixeras sedan mot kinden eller näsan med tejp så att den inte förskjuts.

Fördelar och begränsningar

En stor fördel med nasogastrisk intubation är att den är relativt enkel, snabb och icke-kirurgisk. Metoden är dock främst avsedd för kortvarig användning, oftast upp till några veckor. Behövs näringstillförsel under längre tid väljs ofta andra alternativ, exempelvis en PEG-sond, som läggs in direkt genom bukväggen till magsäcken.