Beckengångssyndrom (PCS) är kronisk bäckensmärta (>6 månader) orsakad av ovarial och bäckenvenös inkompetens, vilket leder till venös dilatatation, reflux och kongestion.
Patofysiologi
- Ventilfel i ovarialvenor (särskilt vänster → dränerar i renalis ven vid rät vinkel).
- Retrograd flöde → bäckenvaricer (ovarial, uterin, vulvovaginal, perineal).
- Venös hypertoni → visceral distension, noziceptoraktivering.
Typisk presentation
- Dunk, tuggande bäckensmärta värre vid stående, promenad, premenstruellt, under/efter samlag.
- Lindras av liggande, benhöjning.
- Associerat: dyspareuni, urinfrekvens/brådska, IBS-liknande symtom, vulvär varicer.
- Multipara kvinnor (östrogen/progesteron effekt på vener).
Diagnostik
- Klinisk misstanke + uteslutning av gynekologiska/urologiska/GI-orsaker.
- Transvaginal ultraljud (dilaterade ovarialvenor >5–6 mm, reflux >1 sek vid Valsalva).
- CT/MR-venografi (gyllene standarden för anatomi).
- Diagnostisk ovarialvenografi (invasiv, ofta kombinerad med embolisation).
Behandling
- Konservativ: NSAID, hormonell undertryckning (GnRH-agonister, gestagener), kompressionskläder.
- Minimalt invasiv: Ovariell venembolisation (coils/sklerosant) – teknisk framgång >95%, smärtlindring 70–85%.
- Kirurgisk: Ovariell venligatur (laparoskopisk/öppen) – reserverat för emboliseringsmisslyckande.
Multidisciplinär vård (IR, OB/GYN, smärtbehandling) optimerar utfall.