Namnet på en bypassoperation bestäms i allmänhet av vilka artärer eller organ som leds om. Eftersom ingreppet kan utföras på många olika ställen i kroppen får operationen olika namn beroende på var blockeringen eller förträngningen sitter, samt vilken teknik kirurgen använder. Här är några vanliga exempel:
Kranskärlsbypass, ofta förkortat CABG (Coronary Artery Bypass Grafting), utförs för att leda blodet förbi blockeringar i kranskärlen – de kärl som försörjer hjärtat med syrerikt blod. Kirurgen använder ett friskt blodkärl från en annan del av kroppen, till exempel benet eller armen, och syr fast det så att blodet kan flyta runt den tilltäppta artären.
Vid en femoropopliteal bypass leds blodet förbi blockeringar i benets artärer, närmare bestämt lårbensartären (arteria femoralis) och knävecksartären (arteria poplitea). Kirurgen skapar en ny väg för blodflödet antingen med ett eget venkärl från patienten eller med ett konstgjort kärl av syntetmaterial.
Denna operation utförs när halspulsådrorna, som försörjer hjärnan med blod, är förträngda av åderförkalkning. Vid en endarterektomi (CEA) avlägsnar kirurgen placket från kärlväggen och reparerar sedan artären med en patch eller ett transplantat. Till skillnad från övriga bypassoperationer handlar det alltså inte om att skapa en ny ledning, utan om att rensa det befintliga kärlet.
Inom viktkirurgin används gastric bypass, där en del av magsäcken och tunntarmen kringgås. Detta minskar både matmängden som ryms i magsäcken och mängden näring som kroppen hinner ta upp, vilket leder till en betydande viktminskning hos patienten.
Sammanfattningsvis speglar namnet på en bypassoperation alltid platsen i kroppen och typen av ingrepp. Att känna till dessa skillnader gör det lättare att förstå vad en viss operation innebär och vilket syfte den har.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online