Att genomgå en knäprotesoperation kan kännas skrämmande, för att säga det minst. Trots att ingreppet blir allt vanligare och har hög framgångsgrad är det fortfarande ett stort kirurgiskt ingrepp med lång återhämtningstid. Patienter som rekommenderas operationen är ofta tveksamma och har många frågor. Att sätta sig in i varje operation man rekommenderas är alltid en bra idé. Den här artikeln går igenom själva förfarandet vid knäprotesoperation och besvarar några av de vanligaste frågorna.
Som förberedelse kontrolleras huden på benet noggrant för repor, skrapsår eller andra hudskador. Finns det något som skulle kunna ge en infektion tillfälle att uppstå, kommer operationen sannolikt att skjutas upp. Det är därför viktigt att inte raka benet under veckan före ingreppet – sjukhuspersonalen gör detta antingen precis innan du förs in på operationsrummet eller direkt efter att du lagts i sömn.
På operationsdagen anländer du till sjukhuset och förbereds med frågor om din allmänna hälsa, samtidigt som en venkateter läggs för dropp och eventuell medicinering. När allt är klart får du en lugnande injektion och körs sedan in på operationsrummet. Där bedövas du – antingen med full narkos eller, i vissa fall, med ryggbedövning – och somnar. Medan du sover rakas benet om det inte redan gjorts, och du täcks med sterila draperier. Instrumenten läggs fram, kirurgen kontrollerar att allt är i ordning och påbörjar ingreppet.
Beroende på vilken typ av knäprotesoperation du genomgår görs snittet antingen rakt över knät (vanligast) eller längs knäts sida (vid partiell knäprotes, så kallad unikompartmentell protes). Snittet är vanligtvis mellan 10 och 25 centimeter långt, beroende på vad kirurgen och patientens situation kräver. Snittet görs genom hud, muskler och vävnader ända ner till benet.
Leden exponeras och retraktorer placeras på båda sidor om snittet för att hålla det öppet. Under arbetet används en elektrokauter, en så kallad brännpen, för att stänga blodkärl och blödande vävnad – detta håller blodförlusten på ett minimum. Samtidigt används sug för att hålla operationsområdet fritt, så att kirurgen alltid har god överblick.
Oavsett om du genomgår en total eller partiell knäprotesoperation kommer en del av benet att tas bort. Det sjuka benet och den skadade vävnaden sågas bort med en bensåg, varefter ytorna slipas och formas så att de passar den konstgjorda knäleden. Blödningarna kontrolleras så gott det går, men blodtransfusion kan behövas – därför hålls alltid blod av patientens blodgrupp tillgängligt under denna typ av operation.
Vid en total knäprotesoperation tas överdelen av skenbenet (tibia), undersidan av lårbenet (femur) samt knäskålen (patella) bort. Vid en partiell knäprotesoperation tas endast den del av knät som är skadad bort, vilket innebär ett mindre ingrepp och oftast snabbare återhämtning.
När benytorna förberetts placeras den konstgjorda knäleden i leden. Hål borras i benet på strategiska punkter för att förankra den nya leden. Ett lager bencement appliceras på benet och protesen pressas på plats, varefter pinnar hamras genom hålen i benet för att säkra protesen extra. Vid partiell knäprotes är arbetsmomenten desamma, fast i mindre skala.
Därefter böjs knät för att kontrollera att allt sitter rätt och att leden rör sig som den ska. Till sist fästs vävnader, ligament, senor och muskler tillbaka till leden. Många sjukhus använder idag även robotassisterade tekniker, vilket kan ge ännu mer exakt placering av protesen.
När leden rekonstruerats stängs muskel-, vävnads- och hudlager med suturer och häftklammer. De flesta suturer är bestående eller resorberbara, det vill säga de löser sig av sig själva. Häftklammerna används endast för det yttersta hudlagret och tas bort cirka 14 dagar efter operationen.
Patienten väcks ur narkosen tills denne svarar tilltal och förs sedan till uppvakningsavdelningen, där hen övervakas tills tillståndet är stabilt. En sjukhusvistelse på tre till fem dagar är normalt, men den kan bli längre vid behov.
Kanske den viktigaste delen av hela processen är rehabiliteringen. Att ha en engagerad fysioterapeut och vara beredd att arbeta igenom smärta och obehag när du lär dig använda din nya led är avgörande för en lyckad återhämtning. Regelbundna träffar hos fysioterapeuten och att göra alla övningar efter bästa förmåga gör enorm skillnad – både för hur snabbt du återhämtar dig och för den långsiktiga funktionen i ditt nya knä.
De första veckorna fokuserar träningen ofta på att kunna sträcka och böja knät samt att gå med hjälpmedel, exempelvis rollator. Se därför till att få en bra fysioterapeut och ha viljestyrkan att göra det som krävs – det är ofta skillnaden mellan ett godtagbart och ett verkligt utmärkt resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online