1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Knäartroskopi: Så fungerar ingreppet, återhämtningen och prognosen

Vid artroskopisk knäoperation förs instrument in genom små snitt i ett triangulärt arbetssätt, vilket gör att öppen kirurgi kan undvikas. Artroskopiska knäingrepp är mycket framgångsrika både för att diagnosticera och reparera skador i knäleden.

Vad är artroskopi?

Artroskopisk kirurgi är en mindre invasiv metod där små kirurgiska instrument förs in genom två till fyra snitt som mäter högst en centimeter. Utrustningen består av artroskopet, de kirurgiska instrumenten och steril spolvätska.

Artroskopet gör det möjligt för kirurgen att se in i knäleden. Det består av en kamera, en fiberoptisk ljuskälla och ett förstoringsobjektiv. Bilderna från knäledens insida projiceras på en skärm under operationen.

Instrumenten är miniatyriserade för att passa genom de små snitten. De inkluderar bland annat saxar, fräsar, sonder och tänger.

Knäledens anatomi

Med artroskopi kan knäledens strukturer ses och bedömas. Knäet är ett gångjärnsled som består av tre huvuddelar: lårbenet (femur), skenbenet (tibia) och knäskålen (patella). Kirurgen kan även granska brosken och ligamenten samt ställa diagnoser som exempelvis artros.

Fyra ligament stabiliserar knäleden: det främre och bakre korsbandet samt det mediala och laterala sidobandet. Skador eller bristningar på dessa ligament gör att knäet viker sig och kan i värsta fall leda till luxation, det vill säga att leden hamnar ur led.

Vanliga artroskopiska ingrepp

Knäartroskopi utförs bland annat vid följande tillstånd:

  • Meniskskada (brustit eller skadat menisk)
  • Skadat främre eller bakre korsband
  • Inflammerad ledhinna (synovialmembran)
  • Felställning av knäskålen
  • Lösa kroppar i leden, exempelvis brosk- eller benfragment

De artroskopiska ingreppen omfattar reparation och borttagning av skadad brosk, lagning eller borttagning av menisken samt korrigering av knäskålens position. Artroskopi används även för smärtlindring. Kirurgen utför då så kallad lavage och debridement, vilket innebär att man sköljer leden och identifierar samt tar bort förskjuten vävnad eller lösa kroppar.

Återhämtning efter operationen

Återhämtningen efter knäartroskopi beror helt på vilken typ av ingrepp som gjorts och på den enskilda patienten. Operationer som inte innebär ligamentreparation läker betydligt snabbare. De flesta patienter får åka hem samma dag som operationen.

Kirurger rekommenderar ofta så kallad RICE-behandling för att snabba på återhämtningen: vila (rest), kylning (ice), kompression (compression) och högläge (elevation).

Hur mycket benet får belastas styrs av din smärttolerans. Patienter använder vanligtvis kryckor i tre till sju dagar. Räkna med minst en vecka innan du kan köra en bil med automatväxellåda. Du kan oftast återgå till ett stillasittande jobb efter ungefär en vecka, medan fysiskt krävande arbete kräver längre återhämtningstid.

Prognos

Prognosen efter artroskopiska knäingrepp beror på skadans svårighetsgrad och på vad som åtgärdades under operationen. Din läkare kommer antingen att anpassa dina aktiviteter för att minska risken för nya skador, eller så kan du återgå till din normala aktivitetsnivå helt utan begränsningar.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online