1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Knäskador: diagnos, symtom och behandling

```html

Knäns uppgift är att låta benet böjas och sträckas så att kroppen kan utföra olika aktiviteter som att gå, sparka, springa, stå och sitta. Varje del av knät är viktig för dess funktion. Det finns flera sätt att skada knät på – till exempel genom överbelastning utan tillräcklig återhämtningstid, eller genom en akut skada som orsakas av en vridning eller ett direkt slag mot knät.

Typer av knäskador

Det finns många olika typer av knäskador. Några av de vanligaste är:

  • Stukning (vrickning): Uppstår när ligamenten i knät töjs utöver sin kapacitet och delvis eller helt slits av.
  • Vriddingsskada: Uppstår när brosken eller menisken utsätts för överbelastning. Brosken kläms då mellan ledytorna i knät, vilket kan orsaka en bristning.
  • Muskel- och sensträckning: Orsakas av att knät böjs eller sträcks utöver sitt normala rörelseomfång (hyperflexion eller hyperextension).
  • Bursit (slemsäcksinflammation): Orsakas ofta av ett direkt slag mot knät eller av långvarigt tryck.

Knäns anatomi och funktion

Fyra ben möts i knät: lårbenet (femur), skenbenet (tibia), vadbenet (fibula) och knäskålen (patella). Lårmusklerna, framför allt quadriceps, ger balans och möjliggör knäledens rörelser. Lederna stabiliseras av knäts ligament:

  • Mediala och laterala sidoligamentet (MCL och LCL) sitter på respektive sida om knät och motverkar sidorörelser.
  • Främre och bakre korsbandet (ACL och PCL) ligger korsvis inne i knät och stabiliserar leden vid rotation samt framåt- och bakåtrörelser.
  • Menisken är en broskskiva som fungerar som stötdämpare mellan lårbenet och skenbenet.
  • Slemsäckarna (bursae) är vätskefyllda säckar som omger knät och dämpar friktionen under rörelse.

Symtom och identifiering

Knäskador orsakar typiskt smärta och svullnad, och det kan bli svårt att böja knät eller belasta det. Svullnaden uppstår dock inte alltid direkt vid skadetillfället – den kan utvecklas successivt i takt med att inflammationen ökar.

  • Vid en meniskskada gör det ofta ont att gå i trappor uppåt.
  • Vid en knäskålsskada gör det istället ont att gå nerför trappor.
  • Ett instabilt knät som känns som att det ger vika är oftast ett tecken på en ligamentskada.
  • Är brosken avsliten går knät ofta inte att sträcka ut helt, ibland låser det sig.

Förebyggande åtgärder och behandling

Det finns inget sätt att helt eliminera risken för knäskador, men den kan minskas betydligt. Regelbunden styrketräning som bygger upp musklerna runt knät stabiliserar leden. Stabila och välpassade skor, till exempel höga träningsskor eller platta skor med gott grepp, minskar också risken för skador.

Behandlingen beror på vilken typ av skada det rör sig om. Om ingen operation behövs är fysioterapi ofta en viktig del av återhämtningen. R.I.C.E-metoden är en beprövad och effektiv första hjälpen-behandling:

  • Rest – vila
  • Ice – kylning med is
  • Compression – kompression med elastiskt bandage
  • Elevation – höjdläge, håll benet upphöjt

När ska du söka vård akut?

Vissa symtom efter en knäskada betraktas som akuta och kräver omedelbar läkarvård. Sök vård direkt om:

  • Knät svullnar kraftigt omedelbart efter skadan.
  • Benet ser deformerat ut eller knäskålen synbart hamnat ur led.
  • Knät inte kan bära någon vikt alls eller om smärtan är olidlig.
  • Du får känslebortfall under knät.
  • Foten eller ankeln blir kall och du inte känner någon puls i foten eller ankeln – detta kan tyda på ett cirkulationspåverkan som kräver snabb hjälp.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online