De material som används vid knäledsproteser kombinerar styrka, flexibilitet och komfort. Personer som genomgår en knäoperation behöver kunna fungera i sitt vardagsliv med liten eller ingen smärta alls. De flesta komponenter i en knäprotes består av en kombination av två eller flera av de grundläggande material som används i konstruktionen.
Metall är ett av de material som används i knäproteser som en del av den femorala komponenten, enligt American Academy of Orthopaedic Surgeons. Denna komponent följer lårbenets form vid dess ände och gör det möjligt för knäskålen att böjas och sträckas ut på ett naturligt sätt. Oftast används legeringar som kobolt-krom, eftersom de tål den stora belastning som knäleden utsätts för varje dag.
Plast är materialet som används för att konstruera den tibiala komponenten, som hindrar lårbenet från att glida mot skenbenet. Plastdelarna sitter monterade på en metallbricka med dämpning av polyuretan, vilket ger en jämn och smidig rörelse i leden samt minskar slitaget mellan komponenterna.
Den patellära komponenten efterliknar knäskålens form och är konstruerad av polyuretanmaterial. Materialets mjuka men samtidigt slitstarka egenskaper gör det väl lämpat för att återge knäskålens naturliga funktion och ge en bekväm rörelse.
Titan är ett av de material som används för att tillverka komponenter i knäproteser, tack vare sin höga styrka och hållbarhet. Titan är dessutom lätt och mycket biokompatibelt, vilket innebär att risken för avstötningar eller allergiska reaktioner hos patienten är minimal.
Enligt Hip and Knee Institute är kobolt ett av de mest hållbara materialen som används i knäproteser, eftersom det är starkt och klarar av att stå emot det tryck som uppstår vid gång och andra dagliga aktiviteter. Kobolt används ofta i legering med andra metaller för att ytterligare öka protens livslängd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online