1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Distal esofagit: Symtom, orsaker, behandling & prevention

Distal esofagit är inflammation av den distala esofagusmukosan, mest ofta orsakad av gastroesofageal refluxsjukdom (GERD). Den drabbar upp till 10–20 % av vuxna i västvärlden.

Symtom

  • Halsbränna (pyrosis) – retrosternalt brännande, postprandialt, värre liggande.
  • Regurgitation – ansträngningslös återgång av maginnehåll.
  • Dysfagi – fast > flytande; kan indikera stenos.
  • Odynofagi – smärtsam sväljning (tyder på erosiv esofagit).
  • Atypiska: Kronisk hosta, heshet, astmaförvärring, tanderosion, globus.
  • Bröstsmärta – efterliknar hjärt; kräver uteslutning.

Etiologi (Multifaktoriell)

  • GERD: Transitoriska LES-avslappningar, hypotensiv LES, hiatushernia, fördröjd magtömning.
  • Hiatushernia: Stör LS-barriär, syrepackbildning.
  • Infektioner: Candida (immunförsvagade), HSV, CMV, H. pylori (omdiskuterad roll).
  • Läkemedel (pillesofagit): Bisfosfonater, NSAID, doxycyklin, kaliumklorid, järn – taget med otillräckligt vatten / liggande.
  • Cytostatika/strålning: Direkta mukosatoxicitet.
  • Eosinofil esofagit (EoE): Allergi/immunmedierad; dysfagi, ringar, stenoser.
  • Livsstil: Rökning, alkohol, obesitet, stora sena måltider, koffein, choklad, mynta, fettiga livsmedel.

Diagnostik

  • ÖGD (esofagogastroduodenoskopi) med biopsi: Guldstandard. LA-klassificering (Grader A–D). Utesluter Barrett, EoE, malignitet.
  • Esofagus pH/impedans: Korrelera symtom med refluxhändelser (syre/icke-syre).
  • Manometri: Om kirurgisk intervention övervägs.

Behandling – Stegvis

  1. Livsstilsmodifikation (första linje):
    • Huvudändan höjning 15–20 cm (block, inte kuddar).
    • Viktnedgång om BMI >25.
    • Undvik triggare (individualiserat), sena måltider (<3 tim før säng), tobak, alkohol.
    • Mindre, frekventa måltider.
  2. Farmakoterapi:
    • PPI (omeprazol 20–40 mg dagligen 30 min före frukost) – 8 v prov; underhåll vid återfall.
    • H2RA (famotidin) – nattlig genombrott, steg ned.
    • Antacida / alginat (Gaviscon) – vid behov.
    • Sukralfat – slemhinnabeläggning (begränsad evidens).
  3. Endoskopisk terapi: Dilatation för peptisk stenos; ablation (RFA) för Barrett-dysplasi.
  4. Kirurgi (refrakter): Laparoskopisk Nissen fundoplikatio; LINX-enhet; TIF (transoral incisionless fundoplikatio).

Prevention = Långsiktig hantering

Uthållen livsstilsföljsamhet + lägsta effektiva PPI-dos + övervakningsendoskopi vid Barrett (var 3–5 år icke-dysplastisk).

Bestående symtom trots PPI BID motiverar henvisning för funktionsprov och EoE-uteslutning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online