Vad är en abdominal stomi? Typer, orsaker och livet efter operationen

En abdominal stomi – namnet kommer från det grekiska ordet för "mun" – är en kirurgiskt skapad öppning i bukväggen som gör att avföring eller urin kan lämna kroppen och samlas upp i en påse av plast. En kirurg kan behöva anlägga en stomi för att behandla sjukdomstillstånd som påverkar tarmarna eller urinvägarna. Själva ingreppet kallas stomioperation, eller ostomi. En stomi kan antingen vara tillfällig, tills tarmen har läkt, eller permanent.

Olika typer av stomi

Vilken typ av stomioperation du får beror på vilken del av kroppen som kopplas till öppningen, enligt United Ostomy Associations of America. Det finns tre huvudtyper:

• Kolostomi: Öppningen ansluts till tjocktarmens nedre del (kolon). Avföringen leds då direkt ut genom bukväggen.
• Ileostomi: Öppningen ansluts till tunntarmen, ofta när tjocktarmen måste vila eller har tagits bort.
• Urostomi: Urinledningen kopplas om så att urin passerar från njurarna ut genom stomin, förbi blåsan.

Vanliga orsaker till stomi

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), exempelvis Crohns sjukdom och ulcerös kolit, samt ändtarmscancer är de två tillstånd som oftast leder till en permanent stomi, enligt American Society of Colon & Rectal Surgeons. En urostomi används i regel för att behandla en sjuk eller defekt blåsa, till exempel vid blåscancer eller medfödda missbildningar, enligt United Ostomy Associations of America.

Att leva med en stomi

Många som får beskedet att de behöver en abdominal stomi oroar sig för att livet ska förändras för alltid. I verkligheten återgår de flesta dock till ett normalt liv efter operationen. När kroppen har läkt och din läkare gett klartecken kan du i regel äta som vanligt, träna och delta i sporter samt återuppta ett aktivt sexliv, enligt Mayo Clinic. Med rätt vård, bra underlag och lite erfarenhet hanterar många sin stomi enkelt i vardagen och lever fullvärdiga, aktiva liv.