Ett bukaortaaneurysm är en potentiellt farlig försvagning av aorta i buken, det stora blodkärl som försörjer nedre halvan av kroppen med blod. Tillståndet kännetecknas av en utbuktning eller utvidgning av aortan som kan brista med livshotande konsekvenser. En endovaskulär stentgraft (endograft) är en minimalinvasiv kirurgisk metod som används för att reparera aortaaneurysm. För att bli godkänd som kandidat för ingreppet måste patienten uppfylla flera olika kriterier.
Vid en endograft för ett bukaortaaneurysm för kirurgen in en lång slang, en så kallad kateter, i patientens blodkärl. Med hjälp av röntgenbilder i realtid på en extern skärm vägleds därefter ett specialtillverkat rör av tyg och metall (endovaskulär stent) genom katetern fram till aneurysmet. Den försvagade delen av aortan ersätts av stenten, som fästs säkert på plats.
Den första faktorn när man bedömer om en person är lämplig kandidat för en endograft är att avgöra om aneurysmet överhuvudtaget behöver opereras. Huvudfrågan gäller avvägningen mellan risken för operation och risken för bristning. Enligt Mayo Clinic kan läkare vid ett aneurysm som är 4 cm i diameter eller mindre först rekommendera en avvaktande hållning med regelbundna kontroller för att se hur aneurysmet utvecklas. Är aneurysmet mellan 4 och 5,5 cm blir läkarna mer benägna att rekommendera operation. Vid ett aneurysm som är större än 5,5 cm – eller som växer mer än en halv centimeter på sex månader – förskjuts risk-/nyttoavvägningen avsevärt, och läkarna rekommenderar då sannolikt kirurgisk behandling.
Nästa steg är att avgöra om patienten passar bättre för en endograft eller för traditionell öppen kirurgi. Enligt Society for Vascular Surgery är det vanligare att patienter erbjuds en endograft om de samtidigt lider av andra allvarliga sjukdomstillstånd. Dessutom måste aneurysmet ha en storlek och form som passar de specifika kraven för endograftkirurgi, bland annat att graften kan placeras via patientens blodkärl inifrån. Har aneurysmet en ogynnsam form, eller ligger nära känsliga strukturer som njurartärerna, kan kirurger bedöma att ingreppet är för riskabelt och i stället rekommendera traditionell öppen kirurgi.
Patienter som får en endograft har normalt betydligt kortare återhämtningstid efter operationen. Risken för allvarliga eller dödliga komplikationer är också väsentligt lägre. Å andra sidan kräver endografts mer omfattande vård efter ingreppet. För att fortsätta vara lämplig kandidat måste patienten kunna genomgå frekventa kontroller med datortomografi (CT) av operationsområdet. Patienten måste dessutom vara beredd på regelbundna kontrollåtgärder som säkerställer att graften fungerar som den ska.
Flera andra faktorer kan också påverka om en person är lämplig för en endograft. Dit hör blödningsproblem, användning av blodförtunnande läkemedel, tidigare njurproblem eller diabetes samt allergier mot ämnen som jod, skaldjur, kontrastmedel och latex eller gummi. Patienter bör alltid rådfråga sin läkare eller kirurg för att få veta mer om vilka kriterier som gäller för endograftkirurgi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online