Hjärt-kärlsjukdom är ett av de vanligaste hälsoproblemen i världen. När hjärtat försvagas av sjukdom eller efter en operation kan det behöva extra stöd för att fungera. Hjärtaugmentering är en medicinsk procedur som är utformad för att hjälpa ett hjärta i försvagat skick att pumpa blod. Nya tekniker för tillfällig augmentering har utvecklats så att hjärtat efter en operation kan läka snabbare genom att en av hjärtkamrarna får vila.
Det finns flera anledningar till att hjärtaugmentering kan behövas. Behandlingen krävs främst när hjärtat har försvagats av sjukdom eller annat tillstånd. När kamrarna – de två stora, nedre hålrummen i hjärtat – har svårt att pumpa blod betraktas hjärtat som svagt. Ett hjärta som nyligen opererats kan också tillfälligt behöva hjälp för att slå regelbundet under återhämtningsperioden.
Hjärtaugmentering syftar vanligtvis på en åtgärd som hjälper hjärtat att slå regelbundet, ofta i samband med kirurgiska ingrepp. Vid en form av augmentering omges hjärtat av det som ibland kallas en "hjärthylsa". Under ingreppet placeras två ballonger runt höger respektive vänster kammare. Dessa ballonger fylls sedan rytmiskt med luft och töms, vilket utför pumpfunktionen åt hjärtat och ger den försvagade muskeln möjlighet att vila.
När ett försvagat hjärta har genomgått en operation kan det behöva stödjas med en hjärtpump. Detta är en liten apparat som implanteras via en artär upp i vänster kammare. Pumpen tar över arbetet åt kamraren, vilket gör att hjärtmuskeln kan vila och återhämta sig. En tillfällig hjärtpump lämnas normalt bara kvar i några dagar – tillräckligt länge för att det svaga hjärtat ska hinna återhämta sig och börja slå regelbundet på egen hand igen.
Vissa hjärtpumpar används för att upprätthålla en regelbunden hjärtrytm och förebygga hjärtsvikt medan patienten väntar på en hjärttransplantation. Äldre modeller använde rörliga delar, exempelvis de tidigare nämnda ballongerna, för att efterlikna hjärtats naturliga rytm. Andra generationens pumpar, som fortfarande används, drivs av rotationsmotorer som hjälper till att pumpa blod genom kroppen, men de skapar ingen pulserande rytm. Den senaste generationen pumpar använder implanterade rör som leder blodet förbi den försvagade kammaren, där centrifugalkraft används för att driva blodcirkulationen.
Kirurgen använder inte en hjärthylsa under operationen om det uppenbart skulle orsaka komplikationer. Tillfällig hjärtaugmentering med små hjärtpumpar misslyckas mycket sällan, eftersom apparaterna är konstruerade för att bistå hjärtat snarare än att helt ersätta dess funktion. Mer permanenta hjärtpumpar kan kräva regelbundna läkarbesök för att säkerställa att implantatet fungerar som det ska. Andra generationens pumpar har oftast en livslängd på cirka tio år. Vissa tredje generationens pumpar används som ett alternativ till transplantation helt och hållet, men även dessa kräver regelbunden uppföljning hos vårdpersonal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online