1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Implanterade enheter mot kronisk ryggsmärta – typer, funktion och risker

Enligt Mayo Clinic kommer de flesta människor att drabbas av ryggsmärta någon gång under livet. För de flesta kan enkla behandlingar hjälpa till att förkorta tiden som smärtan pågår och minska dess svårighetsgrad. Men för vissa blir ryggsmärtan ett ihållande besvär som kräver en mer aktiv behandlingslinje. Detta kan i vissa fall innefatta implanterade enheter för smärtlindring.

Typer av implanterade smärtlindringsenheter

Ryggsmärta ser olika ut från person till person, men en sak är gemensam: någon form av behandling behövs oftast för att lindra kraftig smärta. För vissa patienter kan kirurgi vara ett alternativ att överväga. Idag finns det två huvudtyper av implanterade enheter mot smärta: ryggmärgsstimulatorn (spinal cord stimulator) och det intratekala läkemedelstillförselsystemet, även känt som morfinpump.

Ryggmärgsstimulator

En ryggmärgsstimulator är en implanterad enhet som kan användas för personer som lider av svår eller kronisk ryggsmärta. Behandlingen inleds alltid med ett tillfälligt system: en tråd kopplas till ryggmärgen och till ett externt batteri för att avgöra om detta är rätt väg att gå. Om provperioden lyckas genomförs den permanenta operationen. En elektrodtråd förs sedan varsamt in och kopplas till ryggmärgen på den nivå där smärtan sitter. Tråden ansluts till ett litet batteri som implanteras på en i förväg överenskommen plats. Enheten är utformad för att sända ut elektriska impulser som hjälper till att blockera hjärnans mottagning av smärtsignaler.

Möjliga biverkningar vid ryggmärgsstimulator

Att implantera en ryggmärgsstimulator är ett invasivt kirurgiskt ingrepp som kan leda till biverkningar. Dessa kan omfatta, men är inte begränsade till, svullnad, blåmärken, blödning eller huvudvärk. Det kan också uppstå ihållande smärta vid operationsstället, en stöt- eller chockartad känsla eller, i sällsynta fall, att stimulatorn behöver tas bort. Det är teoretiskt möjligt men extremt osannolikt att operationen leder till bestående funktionsnedsättning eller dödsfall.

Intratekal läkemedelspump (morfinpump)

En annan implanterad enhet mot smärta kallas intratekal läkemedelspump, eller morfinpump. Denna enhet har, liksom ryggmärgsstimulatorn, en provperiod för att ta reda på om alternativet är den bästa formen av smärtlindring. Under provtiden sprutas en dos läkemedel in i ryggmärgsvätskan, som strömmar runt ryggmärgen, för att testa effektiviteten. Den permanenta operationen innebär att en kateter träs in i ryggmärgsvätskan. Katetern ansluts sedan till en pump som placeras precis under huden, vanligtvis i buken eller i den allra nedre delen av ryggen. Pumpen fylls med läkemedel för att minska behovet av oral medicinering och ge en bättre smärtlindring utan starka biverkningar. Pumpen måste fyllas på varannan till var tredje månad av en läkare.

Möjliga biverkningar vid morfinpump

Som vid all kirurgi finns det inneboende risker. Dessa kan omfatta blåmärken, blödning eller infektion. Specifikt för morfinpumpen kan vissa biverkningar omfatta läckage av ryggmärgsvätska som leder till kraftig huvudvärk, förlamning eller funktionsfel i pumpen. Vissa komplikationer kan kräva ytterligare kirurgi eller annan uppföljande vård av läkare.

När bör implanterade enheter övervägas?

Implanterade smärtlindringsenheter övervägs vanligtvis först när mer konservativa behandlingar – exempelvis fysioterapi, läkemedel och injektioner – inte har gett tillräcklig lindring. Beslutet fattas alltid tillsammans med en specialist inom smärtlindring eller ryggkirurgi, som kan bedöma vilken metod som passar bäst för din specifika situation och ditt hälsotillstånd.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online