En kolostomi utförs oftast efter en skada eller en tarmresektion och kan vara antingen permanent eller tillfällig. Vid ingreppet fästs slutet av tjocktarmen mot en öppning i buken, så kallad stomi. Avföring leds sedan från öppningen ut i en stomipåse som sitter fastsatt på buken.
Kolostomi kan bli nödvändig i flera olika medicinska situationer, till exempel efter skottskador, tarminfektioner eller tjocktarmscancer. Beroende på ditt tillstånd kan du ha fått en tillfällig kolostomi för att ge kroppen tid att läka. När du har återhämtat dig och ditt tillstånd är stabilt kan du bli aktuell för en omvänd kolostomi – en operation där stomin stängs och tarmen kopplas ihop igen.
Före en omvänd kolostomi får du mediciner som tömmer och renser tarmen, ungefär som de preparat som används inför en koloskopi. Denna förberedelse genomförs hemma dagen före ingreppet. Det är viktigt att följa instruktionerna noggrant, eftersom en otillräcklig tarmrengöring kan öka risken för komplikationer.
Ingripet kan ofta utföras laparoskopiskt, det vill säga som titthålskirurgi, utan att ärret från den första bukoperationen behöver öppnas upp. Vissa patienter behöver dock en mer omfattande, traditionell öppen operation, vilket kirurgen avgör utifrån dina förutsättningar.
Enligt St. Mary's Columbia Hospital är den genomsnittliga vårdtiden fem dagar efter laparoskopisk kirurgi och sju till åtta dagar efter traditionell öppen kirurgi.
Smärtan efter operationen bör vara mild till måttlig och kan lindras med smärtstillande mediciner. De flesta patienter kan återgå i arbetet inom tre till sex veckor. Din läkare ger dig även råd om kost, fysisk aktivitet och när du kan börja träna igen.
Risker i samband med omvänd kolostomi inkluderar komplikationer beroende på otillräcklig tarmförberedelse, blödningar, skador på magsäcken, levern eller blodkärl, andningssvårigheter samt infektion. Diskutera alltid dina individuella risker med din kirurg innan ingreppet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online