En total kolektomi utförs vanligtvis för att bota ulcerös kolit, familjär adenomatös polypos eller Crohns sjukdom. Vid ingreppet tar kirurgen antingen bort tjocktarmen men låter ändtarmen vara kvar – då kallas det en subtotal kolektomi – eller så avlägsnas både tjocktarm och ändtarm, vilket benämns total abdominal kolektomi.
Tunntarmen kopplas därefter ihop med ändtarmen eller anus, beroende på vilken metod som använts. Detta görs med hjälp av en ileal påse (så kallad pouch), en kammare som konstrueras av en del av tunntarmens nedersta del. Påsen fungerar som ett reservoar och syftar till att patienten ska kunna återgå till så regelbundna tarmvanor som möjligt.
Som vid all kirurgi finns det risker både under och efter en total kolektomi. Dessa kan bland annat innefatta hjärtinfarkt och, i sällsynta fall, dödsfall. Patienten kan även drabbas av kraftiga blödningar eller blodproppar i venerna i benen och/eller lungorna.
Efter operationen finns det risk för anastomosläckage eller bristning där tarmen har sammanfogats. Suturerna kan också läcka vätska från matsmältningskanalen, vilket kallas påsfistel. Ytterligare risker är en förträngning av den nya förbindelsen, vilket kan göra det svårt att passera avföring, samt infektioner vid stället där nålstick gjorts.
Tjocktarmens främsta uppgift är att absorbera vatten och salt från den flytande avföringen. En vuxens tjocktarm bearbetar normalt cirka en till två liter flytande avföring per dag. När avföringen når ändtarmen återstår endast ungefär 120 ml vätska, eftersom tjocktarmen hunnit ta upp större delen av vattnet och saltet.
Om tjocktarmen tas bort ökar risken betydligt för uttorkning och hyponatremi, det vill säga låga natriumhalter i blodet, eftersom kroppen inte längre behåller lika mycket vatten och salt. Avsaknaden av tjocktarm innebär också att man behöver gå på toaletten oftare och att avföringen blir mer flytande.
Utöver anastomosläckage och påsfistlar löper patienter som genomgått total kolektomi även risk för bäckeninfektion (pelvic sepsis) och abscesser i påsen. Enligt Journal of Pediatric Gastroenterology and Nutrition drabbas mellan fem och 20 procent av patienterna av dessa komplikationer.
Påssvikt uppstår så småningom hos cirka 30 procent av patienterna, med en dödlighet på tre procent. Det finns dessutom risk för blockeringar i de distala delarna av tarmen orsakade av förtjockad avföring.
Du som ska genomgå en total kolektomi bör diskutera dessa risker noggrant med din behandlande läkare, så att du kan fatta ett välgrundat beslut och veta vilka varningstecken du ska uppmärksamma efter operationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online