Personer med nedsatt kroppslängd på grund av missbildningar i extremiteterna kan låta förlänga sina ben, vilket resulterar i ökad längd. Även andra kortväxta personer, inklusive de med dvärgväxt, kan bli längre genom samma typ av operation. Läkare vid Hospital for Special Surgery rapporterar att de kan förlänga benen hos patienter med dvärgväxt med upp till 30 centimeter. Metoden bygger på en princip som kallas distraktionsosteogenes, där ben stimuleras att växa till en större längd.
Den ortopediska kliniken Hospital for Special Surgery definierar kandidater som vuxna eller barn som har olika långa ben, led- eller skelettmissbildningar, medfödda defekter såsom kort lårben (femur), fibulär hemimeli (en missbildning av det yttre underbensbenet mellan fotled och knä) eller hemiatrofi (atrofi på ena sidan av kroppen). Andra kandidater är personer som drabbats av trauma efter en olycka, exempelvis skador på tillväxtzonen eller felaktig läkning av benvävnad efter fraktur (malunion). En beninfektion som kallas osteomyelit eller en tumör kan också påverka både skelettet och kroppslängden. Både dvärgväxt och konstitutionell kortväxthet (personer i den understa femte percentilen av normal längd) gör också att en person kan betraktas som potentiell kandidat.
Ben förändras ständigt, och forskare har upptäckt att de krymper när de komprimeras och växer när de sträcks ut. Distraktionsosteogenes bygger på att ny benbildning skapas av ett dragande tryck, exempelvis genom traction (dragkraft).
Förfarandena vid benförlängning kan variera något beroende på patient och ortopedisk kirurg. Vanligtvis är dock det första steget ett minimalinvasivt ingrepp som kallas osteotomi. Benet som ska förlängas delas kontrollerat, och en extern fixationsanordning fästs runt benet med pinnar eller trådar. Detta steg kräver normalt en till två dagars sjukhusvistelse.
Efter en till tio dagar hemma börjar patienten eller en anhörig/vårdgivare förlängningsprocessen genom att vrida ett litet hjul på fixatorn vid bestämda tidpunkter varje dag. Anordningen drar gradvis isär bensidorna, vanligtvis med en hastighet av 1 millimeter per dag, motsvarande cirka 2,5 centimeter per månad. Ny benvävnad bildas successivt i mellanrummet.
Deltagande i ordinerad fysioterapi under hela förlängningsperioden är avgörande. Träningen hjälper patienten att bibehålla rörlighet, muskelstyrka och cirkulation medan benet förlängs.
Fixationsanordningen tas bort när benet har nått önskad längd och bedöms vara tillräckligt moget och stabilt. Efter borttagningen måste patienten bära gips i ungefär en månads tid för att skydda det nya benet under den avslutande läkningsfasen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online