Ett nukleärt stresstest, även känt som talliumtest eller myokardscintigrafi, används för att mäta blodflödet till hjärtat. Testet kallas stresstest eftersom patienten anstränger sig under undersökningen, oftast genom att gå på ett löpband, vilket visar hur väl hjärtat klarar av det ökade behovet av blod och syre vid fysisk aktivitet. Eftersom testet både kräver injektion av ett radioaktivt ämne för bildtagning och att hjärtat utsätts för ansträngning kan vissa komplikationer uppstå.
Det nukleära stresstestet består av två delar. I den första delen ska personen antingen gå på ett löpband eller ta ett läkemedel som vidgar blodkärlen och ökar hjärtfrekvensen. Båda metoderna belastar hjärtat genom att höja pulsen och öka blodkärlens vidgning.
I den andra delen injiceras ett radioaktivt ämne (vanligtvis tallium eller sestamibi), varefter en avbildningsscanning skapar bilder av hur ämnet rör sig mot hjärtat. Därefter vilar personen stilla i flera timmar innan nya scanningsbilder tas, vilket visar hur blodet cirkulerar i kroppen när den är i vila.
En arytm är en onormal hjärtrytm som gör att hjärtat slår antingen för snabbt eller för långsamt. Det finns många orsaker till arytmier, exempelvis elektrolytrubbningar eller endokrina störningar, men den främsta bidragande faktorn i samband med ett nukleärt stresstest är att hjärtats funktion redan är nedsatt. Eftersom testet innebär extra påfrestning på hjärtat kan en arytm förstärkas eller bli tydligare efter undersökningen.
Angina pectoris, eller kärlkramp, är en form av bröstsmärta som uppstår när hjärtat inte får tillräckligt med blod. När ett stresstest tvingar hjärtat att arbeta hårdare kan bröstsmärta eller tryck över bröstet uppstå. Denna typ av kärlkramp kallas stabil angina och är vanligtvis kopplad till fysisk ansträngning. Enligt National Heart, Lung and Blood Institute innebär angina inte nödvändigtvis att en person kommer att drabbas av hjärtinfarkt, men risken är förhöjd.
Stråldosen vid nukleära stresstest är mycket låg, enligt RadiologyInfo.org, men det är möjligt att få en allergiliknande reaktion på den radioaktiva substansen. Det kan visa sig som astmaliknande symtom eller hudutslag. Själva injektionen kan också orsaka smärta och rodnad på injektionsstället, vilket vanligtvis går över snabbt.
På grund av eventuella andningsbesvär eller andra reaktioner på strålning bör du alltid informera din läkare om du tidigare har haft reaktioner i samband med stråldoser eller kontrastämnen.
Kvinnor bör även berätta för sin läkare om det finns någon möjlighet till graviditet. Är du ammande bör du tala med din läkare om vilka säkerhetsåtgärder som gäller i samband med undersökningen, bland annat hur länge du bör undvika att amma efter testet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online