En nyligen genomgången eller instabil hjärtinfarkt betraktas i allmänhet som en tillfällig kontraindikation för planerade (elektiva) kirurgiska ingrepp. Orsaken är att risken för allvarliga komplikationer – såsom ny hjärtinfarkt, stroke och arytmier – är kraftigt förhöjd under den tidiga fasen efter en infarkt.
Efter en hjärtinfarkt behöver hjärtmuskeln tid att läka. Under läkningsperioden är hjärtat extra känsligt för påfrestningar, exempelvis narkos, blodtrycksfall och blodförlust i samband med operation. Kirurgiskt trauma aktiverar dessutom inflammation och blodkoagulation, vilket ytterligare höjer risken för trombos och nya hjärt-kärlhändelser.
Tidpunkten för ett kirurgiskt ingrepp efter en hjärtinfarkt avgörs individuellt utifrån flera faktorer:
I många fall skjuts elektiv kirurgi upp i flera veckor eller månader tills patienten har stabiliserats och återhämtat sig. Internationella riktlinjer rekommenderar ofta att icke-akut kirurgi väntas i minst 60 dagar efter en hjärtinfarkt, men exakt väntetid styrs av en individuell riskbedömning. Vid livshotande tillstånd kan däremot akut kirurgi behöva utföras tidigare, eftersom nytta då väger tyngre än risk.
Det är viktigt att komma ihåg att en hjärtinfarkt sällan utgör en permanent kontraindikation. När patienten har läkt, stabiliserats och fått nödvändig behandling – exempelvis ballongvidgning (PCI) eller bypassoperation – kan de flesta planerade ingrepp genomföras på ett säkert sätt. Innan beslut om operation fattas görs alltid en noggrann kardiologisk bedömning, ofta med ekokardiografi och ibland även belastningstest.
Sammanfattningsvis: En färsk eller instabil hjärtinfarkt är en tillfällig kontraindikation för elektiv kirurgi, medan en läkt och stabil infarkt normalt inte hindrar ett ingrepp. Beslutet fattas alltid individuellt av anestesiolog och kirurg i samråd med kardiolog.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online