Scheideväggen (flertalet: scheideväggar) är den muskulöra väggen som delar hjärtat i vänster och högra sidor, vilket förhindrar blandning av oxygenerat och deoxygenerat blod.
Scheideväggarnas struktur
1. Interatriell scheidevägg
- Skiljer höger och vänster förmak.
- Fossa ovalis: Rest av fetal foramen ovale (tillåter höger-till-vänster shunting in utero). Stängs normalt efter födseln.
- Persistent foramen ovale (PFO): Bestående flikliknande öppning (~25% av vuxna). Ofta asymptomatisk; paradoxembolrisk vid kryptogen stroke.
- Förmaksseptumdefekt (ASD): Sann defekt (ostium secundum, primum, sinus venosus). Vänster-till-höger shunt → RV volymöverbelastning.
2. Interventrikulär scheidevägg
- Skiljer höger och vänster kammare.
- Tjock, muskulös (utom membranöst del nära aortaklaffen).
- Kammarseptumdefekt (VSD): Mest vanliga medfödda hjärtfel. Vänster-till-höger shunt → lungövercirkulation, Eisenmenger om obehändigt.
3. Atrioventrikulär (AV) scheidevägg
- Skiljer förmaks från kammare; innehåller AV-klappar (trikuspid, mitral) och ledningssystemet (AV-nod, His-bunt).
- AV-septumdefekt (AVSD): Vanligt vid Downs syndrom.
Funktionell betydelse
- Fullständig separation av systemisk (högt tryck, oxygenerat) och pulmonal (lågt tryck, deoxygenerat) cirkulation.
- Möjliggör dubbelcirkulation nödvändig för hög metabolisk hastighet vid endotermi.
- Ledningssystemet inbäddat i scheideväggen säkerställer koordinerad kontraktion.
Kliniska korrelat
- Hypertrof kardiomyopati: Asymmetrisk septal hypertrofi → LVOT-obstruktion.
- Septalinfarkt: LAD-ocklusion → septala Q-vågor, bundle branch-block.
- Hjärtkirurgi: Septal myektomi (HOCM), defektpåläggning (enkel/khirurgisk).
Scheideväggen är inte bara en vägg – det är en dynamisk struktur som integrerar struktur, ledning och hemodynamik.
