Kolloidalt silver mot MRSA – vad säger vetenskapen?

Kolloidalt silver, alltså mikroskopiska silverpartiklar i suspension, har i laboratoriestudier visat sig kunna minska MRSA-bakterier till en nivå under detektionsgränsen på mindre än fem timmar. Även en kolloidal silverlösning på 1 % med 75 ppm reducerade MRSA-bakterierna till mindre än detektionsnivån inom 24 timmar. Det är viktigt att förstå vetenskapen bakom kolloidalt silver för att kunna skydda sig mot oseriösa marknadsförare och felaktiga påståenden.

Kolloidalt silver effektivt mot MRSA

EMSL Analytical, ett av de ledande laboratorierna inom miljöanalys, testade kolloidalt silver mot meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA). Silvret testades vid koncentrationerna 20 ppm och 75 ppm i lösningar på 1 % respektive 10 %. Efter 24 timmar hade samtliga lösningar reducerat MRSA-bakterierna till en nivå under detektionsgränsen.

Nanopartiklar i lösning

Kolloidalt silver blir alltmer populärt som alternativ behandling mot många hälsoproblem. Kvaliteten på silvret är en avgörande faktor för dess effektivitet. Kolloidalt silver har använts i över hundra år som antibakteriellt medel och används även på sjukhus för behandling av brännskador.

Silverjoner är dock inte samma sak som kolloidalt silver. En jon är en silveratom som saknar en elektron och därmed bär en positiv laddning. Dessa joner behöver vatten för att stanna kvar i lösning. När de intas kombineras silverjonerna med klor till silverklorid i kroppen. Silverkloriden filtreras sedan ut via njurarna och lämnar kroppen – mycket lite silver stannar alltså kvar. Kolloidalt silver använder istället silvernanopartiklar som tas upp i blodet och som, enligt Francis Kay vid Colloidal Science Laboratory, i teorin kan döda patogener.

Argyri – risken med för mycket silver

Argyri är ett tillstånd som uppstår när en person under lång tid kommer i kontakt med eller intar silversalter, till exempel silverklorid. Enligt WebMD tyder viss forskning på att benägenheten att drabbas av argyri är genetisk. Personer som arbetar med silver, tillverkar konstpärlor eller intar stora mängder kolloidalt silver riskerar att insjukna. Argyri ger huden en blågrå färg som är permanent och inte går att ångra. Starkt koncentrerat joniskt silver i en lösning på över 100 ppm kan orsaka tillståndet.

Joniskt silver, partiklar eller protein?

Det råder stor kontrovers kring kolloidalt silver, och mycket vilseledande och förvirrande information cirkulerar. Joniskt silver är helt genomskinligt och framställs genom elektrolys. Det är inte kolloidalt silver, och dess effektivitet ifrågasätts – liksom huruvida det verkligen förblir aktivt i kroppen. Francis Kay vid Colloidal Science Laboratory har ifrågasatt om tillräckligt mycket joniskt silver ens når blodbanan för att kunna bekämpa patogener.

Milt silverprotein består av silverpartiklar suspenderade i en polymer, oftast gelatin eller kasein – båda proteiner. Säkerheten kring dessa suspensioner har ifrågasatts, eftersom bakterier kan överleva i proteinkedjorna. Nanopartikulärt kolloidalt silver är däremot silver suspenderat i vatten och känns igen på sin karakteristiska bärnstensfärgade ton, som beror på partiklarna i suspensionen.