Gurkmeja (curcumin), som utvinns från roten av växten Curcuma longa, är en vanlig krydda i det asiatiska köket. Denna lätt beska och peppriga, milda och doftande krydda ger curryrätter och senapssåser deras karakteristiska gulorange färg. Gurkmeja uppvisar både antiinflammatoriska och antioxidativa egenskaper och används i allt större utsträckning även för medicinska ändamål.
Forskning visar att gurkmeja kan ha flera positiva effekter på bukspottkörteln, bland annat förebyggande och terapeutiska fördelar vid kroniska hälsotillstånd som cancer, fibros, diabetes, inflammatoriska tarmsjukdomar och fetma.
Flera studier har visat att curcumin, den verksamma substansen i gurkmeja, kan hämma tillväxten av humana pankreascancerceller. En studie av Hidaka H. et al. om curcumins inverkan på tillväxten av humant pankreascarcinom via autokrin reglering fann att curcumin hämmade produktionen av interleukin-8 – ett protein som bildas av vita blodkroppar och som bidrar till tumörtillväxt.
I en annan studie av Dhillon N. et al. fick 21 patienter med avancerad pankreascancer 8 gram curcumin dagligen. Två av patienterna uppvisade tydlig nytta: en patient var stabil i över 18 månader, medan den andra upplevde en betydande tumörregression på 73 procent samt en markant förbättring av immunfunktionen.
Cystisk fibros är en ärftlig sjukdom som har sitt ursprung i slem- och svettkörtlarna och som påverkar hela kroppen. En defekt gen gör att slemmet hos patienter med cystisk fibros blir tjockare och klibbigt, vilket blockerar bukspottkörtelgångarna. Som ett resultat når de matsmältningsenzymer som bukspottkörteln producerar aldrig tunntarmen, där de ska bryta ner maten. Detta leder till sämre upptag av fett och protein, vilket i sin tur kan orsaka undernäring och vitaminbrister.
Enligt webbplatsen Turmeric Info visar experimentella studier på möss att curcumin kan korrigera den genetiska defekt som orsakar cystisk fibros. Curcumins antiinflammatoriska och antifibrotiska egenskaper hämmar dessutom aktiveringen av så kallade pankreatiska stjärnceller, vilket är relevant vid behandling av pankreasfibros och inflammation.
Enligt webbplatsen Diabetes Mellitus Information kan gurkmeja sänka blodsockret, öka glukosomsättningen och förbättra insulinaktiviteten hos personer med diabetes. Vid typ 2-diabetes producerar bukspottkörteln inte tillräckligt med insulin, vilket leder till förhöjda blodsockernivåer. Curcumin anses stimulera bukspottkörteln att bilda insulin och underlätta cellernas upptag av glukos som energikälla.
Pankreatit är en inflammation i bukspottkörteln som uppstår när matsmältningsenzymer angriper körtelvävnaden själva. Curcumins antioxidativa egenskaper kan lindra den oxidativa stress som orsakas av de smärtsamma försämringsperioderna vid kronisk pankreatit.
Enligt en studie som nämns på Ray Sahelians webbplats kunde curcumins antioxidativa egenskaper, i kombination med piperin (den verksamma substansen i svartpeppar), vända lipidperoxidationen hos patienter med tropisk pankreatit.
Fetma är en betydande riskfaktor för flera metabola sjukdomar. Inflammationen vid fetma hänger delvis samman med förekomsten av immunceller som kallas makrofager i fettvävnader runt om i kroppen. Dessa celler producerar cytokiner – molekyler som kan utlösa inflammation i hjärtat och i de pankreatiska öarna (Langerhanska öarna).
Forskare tror att man genom att dämpa dessa cellers antal och aktivitet, med hjälp av gurkmejas antiinflammatoriska egenskaper, kan minska de negativa konsekvenserna av fetma. Gurkmeja stimulerar dessutom ämnesomsättningen av fett, vilket kan bidra till viktkontroll och en hälsosam kroppsvikt.
Även om forskningen kring gurkmeja och curcumin är lovande bör du alltid rådfråga läkare innan du använder gurkmeja eller curcumintillskott som behandling, särskilt om du redan tar mediciner eller lider av någon sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online