EDTA-kelateringsterapi används av vissa patienter som ett alternativ vid olika hälsotillstånd, bland annat problem med blodcirkulationen, hjärtinfarkt, tungmetallförgiftning och åderförkalkning. Behandlingen utvecklades ursprungligen för att behandla tungmetallförgiftning, men visade sig ha en ytterligare fördel: när EDTA finns i blodomloppet binder det till och avlägsnar kalcium ur placket som har lagrats längs blodkärlens väggar.
Sök upp en läkare som är utbildad i kelateringsterapi. Många traditionellt utbildade läkare är skeptiska till om metoden har någon verklig nytta vid andra tillstånd än tungmetallförgiftning. Kelateringsterapi kan dock avlägsna tungmetaller som har ansamlats i kroppen – och dessa metaller kan skada dina organ, även i små mängder.
Kombinera kelateringsterapin med vitamin- och mineraltillskott. Eftersom kelateringsmedlet avlägsnar metalljoner från kroppen behöver du ersätta de metaller som är livsviktiga för kroppens normala funktion. Kalcium och järn är två mineraler som särskilt kräver tillskott under denna typ av terapi. Om bristen inte åtgärdas kan processen leda till benskörhet (osteoporos) eller anemi (blodbrist).
Fråga din läkare vilken form av kelateringsterapi som passar just dig bäst. De flesta läkare utför behandlingarna på sin mottagning, ofta genom intravenös infusion, men det finns även produkter som gör hembehandling möjlig. Bland annat kan du köpa flytande former av kelateringsmedlet eller tabletter som tas via munnen. Diskutera alltid fördelar och risker med olika alternativ innan du fattar beslut.
OBS: Kelateringsterapi är inte vetenskapligt bevisad för alla tillstånd den marknadsförs för. Konsultera alltid din läkare innan du påbörjar behandling, särskilt om du har hjärt- eller njurproblem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online