Användningen av bigift inom medicinen är långt ifrån något nytt fenomen. De forntida egyptierna var den första kända kultur som experimenterade med ämnet. Både kejsar Karl den store och Ivan den förskräckliga ska ha använt bigift för att lindra värkande leder och stelhet, enligt Swedish.org – webbplatsen för Swedish Medical Center i Seattle.
I dag är bilden av bigiftets medicinska värde fortfarande delvis oklar. Forskningsresultaten pekar både för och emot dess terapeutiska fördelar, och behandlingen används främst inom alternativ medicin under begreppet apiterapi. Nedan går vi igenom tre områden där bigift har prövats.
Två av de viktigaste beståndsdelarna i bigift, melittin och adolapin, tros ha naturligt inflammationsdämpande effekter, enligt Swedish.org. En studie från 1988 vid Aristotelesuniversitetet i Thessaloniki i Grekland visade att bigift bromsade symtomen på artrit hos laboratorieråttor. En liknande studie vid Montreal General Hospital fann att bigift hämmade produktionen av interleukin-1, ett ämne som bidrar till artritisk inflammation och smärta.
I artikeln "The Treatment of Lyme Disease with Bee Venom" hävdar dr Dietrich K. Klinghardt att små doser bigift kan hjälpa till att stoppa borrelian från att spridas i kroppen. Peptiden melittin hämmar borreliabakterien och hindrar den från att föröka sig. Sjukdomen blir därmed lättare att kontrollera och kan bekämpas av kroppens eget immunförsvar.
Observera dock att borrelia alltid kräver medicinsk bedömning och i regel behandlas med antibiotika – bigift bör aldrig ersätta konventionell vård.
Ämnet apamin förekommer rikligt i bigift och tros kunna förstärka överföringen av nervsignaler, enligt Swedish.org. Studierna på apamin, bigift och deras effekt vid neurologiska sjukdomar har dock varit långt ifrån övertygande. Neurology.org nämner en specifik studie från 2005 som omfattade 26 patienter med multipel skleros. Hälften fick en 24 veckor lång behandlingskur med bigift medan de övriga inte fick någon sådan behandling. Ingen signifikant minskning av symtomen kunde registreras under studiens gång. Trots det används bigift allt mer som behandling vid multipel skleros.
Bigift kan utlösa allvarliga allergiska reaktioner, inklusive anafylaxi, hos känsliga personer. Den som överväger apiterapi bör därför alltid rådfråga en läkare först och genomgå allergitestning innan behandlingen påbörjas. Bigiftbehandlingar ska aldrig ses som ett alternativ till ordinerad medicinsk vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online