Så fungerar diafragman: Hur muskeln skapar lufttryck i lungorna och gör andning möjlig

Diafragmans roll i andningen

Diafragman är en stor, kupolformad muskel som sitter längst ner i bröstkorgen. Den fungerar som en skiljevägg mellan brösthålan, där lungorna finns, och bukhålan som rymmer magen och tarmarna. Trots att den ofta förbises är diafragman den viktigaste muskeln för vår andning.

Inandning – när diafragman drar ihop sig

När diafragman kontraherar plattas den ut och dras nedåt. Detta utökar volymen i brösthålan och skapar ett negativt tryck, det vill säga ett undertryck, runt lungorna. Eftersom luft alltid strömmar från områden med högt tryck till områden med lågt tryck, sugs färsk luft in i lungorna genom näsa och mun. Ju kraftigare diafragman drar ihop sig, desto mer luft kommer in.

Utandning – när diafragman slappnar av

När diafragman slappnar av spänns den tillbaka till sin ursprungliga kupolform. Lungornas elastiska vävnader drar då ihop sig, trycket i brösthålan stiger och luften pressas ut genom näsa och mun. Vid vanlig, lugn andning sker utandningen mestadels passivt, men vid fysisk ansträngning hjälper bukmusklerna till att pressa ut luften snabbare.

Andningscentrum i hjärnan styr takten

Andningens frekvens och djup styrs av andningscentrum, som finns i hjärnstammen. Det skickar kontinuerligt signaler via nerver till diafragman och de så kallade interkostala musklerna mellan revbenen, vilka reglerar när musklerna ska kontrahera och slappna av. På så sätt anpassas andningen automatiskt efter kroppens behov – utan att vi behöver tänka på det.

Faktorer som påverkar andningens frekvens och djup

• Kroppens syrebehov. I vila är andningen långsam och grund, medan den blir snabbare och djupare vid fysisk aktivitet. Det beror på att arbetande muskler kräver mer syre, vilket kroppen möter genom att öka andningsfrekvensen.
• Koldioxidhalten i blodet. Koldioxid är en avfallsprodukt från cellandningen. När halten stiger i blodet ökar andningsfrekvensen, eftersom kroppen snabbt behöver bli av med överskottet.
• Blodets surhetsgrad. Blir blodet surare sjunker dess pH-värde. Kroppen kompenserar genom att andas ut mer koldioxid, vilket höjer pH igen – därför ökar andningen när blodet blir för surt.
• Nervsystemets tillstånd. Känslor och stress påverkar andningen. En person som är stressad eller orolig andas ofta snabbare och grundare, medan avslappning ger en lugnare andning.

Varför andningen är livsviktig

Andningen är helt avgörande för livet. Varje andetag försörjer kroppens celler med syre, som behövs för att omvandla näring till energi, samtidigt som koldioxid avlägsnas från kroppen. Utan andning skulle cellerna inte kunna fungera, och organismen skulle inom kort upphöra att leva. Att förstå hur diafragman arbetar ger därför en viktig insikt i hur kroppen håller sig vid liv – andetag för andetag.