Kelateringsterapi med EDTA har länge använts för att behandla kvicksilver- och blyförgiftning. På senare tid har dock även utövare av alternativ medicin och vissa läkare börjat använda metoden vid stroke och hjärtsjukdom. American Heart Association rekommenderar dock inte kelateringsterapi som behandling mot hjärtsjukdom.
Enligt Mayo Clinic baseras kelateringsterapin på en dos av en syntetiskt framställd aminosyra som kallas etylendiamintetraättiksyra (EDTA). Substansen ges intravenöst, alltså direkt in i blodet via en ven. Läkemedlet söker upp och binder till mineraler i blodbanan, varefter det bildar en förening som lämnar kroppen genom urinen.
Mayo Clinic anger att kelateringsterapi är en beprövad och dokumenterat effektiv behandling vid kvicksilver- och blyförgiftning. Vad gäller hjärtsjukdom är bilden dock oklar. Utövare av alternativ medicin och vissa läkare menar att terapin kan bidra till att vända åderförkalkning genom att binda till kalciumet i de plack som täpper till artärerna och därigenom spola bort dem – men detta är ännu inte vetenskapligt bevisat.
Kelateringsterapi administreras intravenöst och består vanligtvis av fem till 30 behandlingstillfällen. Varje session innebär en infusion av EDTA-lösning och tar flera timmar. Under injektionen kan du känna stickningar eller en brännande känsla vid injektionsstället. Vissa patienter upplever svullna anklar och ett ökat behov av att urinera på grund av lösningen. Eftersom terapin även binder vitaminer i blodet behöver du ta vitamintillskott under hela behandlingsperioden.
Enligt American Heart Association (AHA) saknas det vetenskapliga belägg för att EDTA-kelatering skulle ha någon nyttoeffekt vid behandling av ateroskleros eller andra hjärt- och kärlsjukdomar. Organisationen varnar dessutom för att patienter som väljer denna obeprövade metod riskerar att gå miste om välbeprövade och etablerade behandlingar. Eftersom EDTA-kelatering inte är en medicinskt accepterad procedur täcks kostnaden varken av Medicare eller privata försäkringar.
Enligt Mayo Clinic är det fortfarande oklart om kelateringsterapi har någon effekt vid hjärtsjukdom. Mindre kliniska studier har visat att behandlingen inte gav någon nytta som hjärtmedicinsk terapi. För att få klarhet genomför dock National Institutes of Health (NIH) en stor klinisk prövning som ska avgöra om EDTA-kelateringsterapi kan vara verksam vid behandling av hjärtsjukdom.
AHA understryker att EDTA inte är helt riskfritt. Möjliga faror inkluderar njursvikt, cirkulatorisk chock, lågt blodtryck, kramper, benmärgspåverkan, störningar i hjärtrytmen, andningsstillestånd och allergiska reaktioner. Flera dödsfall har dessutom kopplats till behandlingen. Diskutera alltid risker och alternativa behandlingar med din läkare innan du överväger kelateringsterapi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online