Växtsteroler är kemiska föreningar som förekommer naturligt i växter och liknar kolesterol i både struktur och funktion. De var mycket vanliga i den tidiga människans kost, som till stor del bestod av växtbaserade livsmedel. Idag är växtsterolerna föremål för forskning kring kolesterol och cancerceller, enligt Linus Pauling Institute. Även om mer forskning behövs om deras hälsofördelar marknadsförs produkter med växtsteroler redan idag som kosttillskott för att reglera kolesterolnivåerna.
Växtsteroler intas via växtbaserade livsmedel. När de bearbetas i matsmältningssystemet når de tarmens lumen – ett område med hög näringsabsorption – där de interagerar med matsmältningsämnen och enzymer. Därefter transporteras växtsterolerna till levern, där de omvandlas till galla och bidrar till matsmältningsprocessen.
I tarmens lumen hämmar växtsterolerna upptaget av kolesterol. Kroppen svarar på det minskade kolesterolupptaget genom att själva producera mer kolesterol. Trots detta hämmar växtsterolerna kolesterolupptaget i så hög grad att nivåerna av LDL-kolesterol ändå sjunker, enligt Linus Pauling Institute.
Alla växter innehåller växtsteroler. De högsta halterna finns i orefinerade oljor från växtkällor. Vetegroddar, jordnötter, mandlar och vetekli är särskilt rika på växtsteroler. Bland oljorna märks särskilt sesam-, majs-, raps- och olivolja. Dessutom har flera kommersiella bredbara produkter, salladsdressingar och mejerivaror berikats med växtsteroler.
Växtsteroler kan eventuellt spela en roll vid cancerbehandling. Cancerceller svarar inte på signaler för celldöd utan fortsätter att växa och dela sig. Sitosterol, en typ av växtsterol, har visats kunna utlösa celldöd hos olika former av odlade cancerceller. Växtsteroler kan också minska den inflammationsdrivande aktiviteten hos immunsystemets celler. Dessutom har symtom vid benign prostatahyperplasi minskat efter tillskott av växtsteroler, enligt Linus Pauling Institute.
Doseringen för tillskott av växtsteroler varierar från 60 mg per dag upp till 2 000 mg per dag, enligt Linus Pauling Institute. De högre doserna rekommenderas i tillskott som marknadsförs för att sänka kolesterolet. Växtsterolerna tas bättre upp av kroppen när de intas tillsammans med en måltid som innehåller fett. Tillskott av växtsteroler säljs ofta under namnet beta-sitosterol.
Biverkningar av växtsteroler är ovanliga men kan innefatta diarré, illamående, matsmältningsbesvär och förstoppning. Personer med sitosterolemi bör undvika växtsteroler, eftersom de inte kan hantera sterolerna i tarmen. Gravida och ammande kvinnor rekommenderas också att undvika både tillskott och berikade livsmedel med växtsteroler, enligt Linus Pauling Institute. EU:s vetenskapliga livsmedelskommitté (Scientific Committee on Foods) rekommenderar att dosen inte överstiger 3 000 mg per dag, eftersom effekterna av så höga doser ännu inte är kända.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online