Silver har använts som botemedel i tusentals år. Romarna lade silverplattor på sår för att förebygga infektioner, och ända fram till penicillinets genombrott användes silvernitrat för att behandla sjukdomar som tyfoidfeber, syfilis och tuberkulos. Än idag menar anhängare av kolloidalt silver att ämnet har antibakteriella och antimikrobiella egenskaper och fungerar som ett effektivt antiseptiskt medel.
Det är dock viktigt att veta att många produkter som marknadsförs som kolloidalt silver i själva verket är joniserat silver. Skillnaden ligger både i hur produkterna framställs och i hur de verkar i kroppen. Joniserat silver är per definition en förening mellan silver och ett annat grundämne. När joniserat silver når magsäcken reagerar det med kloratomerna från magsyran (saltsyran) och bildar ett inert silverkloridsalt. Egentligt kolloidalt silver består däremot till 50–80 procent av små silverpartiklar, medan resten utgörs av silverjoner.
Det bör också nämnas att den moderna forskningen inte entydigt stödjer de hälsopåståenden som ofta kopplas till kolloidalt silver, och att myndigheter i flera länder rekommenderar försiktighet.
I USA varierar pris och kvalitet kraftigt bland de kolloidala och joniserade silverprodukter som finns på marknaden. Informationen om skillnaderna mellan de två produkttyperna är dessutom bristfällig, och det pågår en livlig debatt om vilken form som är mest effektiv.
Amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) har inte godkänt kolloidalt silver som läkemedel, utan produkten säljs idag som kosttillskott. Däremot har FDA godkänt vissa silverprodukter som innehåller joniserat silver för användning som sårförband.
För konsumenter som vill vara helt säkra på att deras kolloidala silver är fritt från föroreningar kan det vara klokt att skaffa en egen silvergenerator. En sökning på internet ger träffar på många sajter som säljer färdiga generatorer eller erbjuder instruktioner för att bygga en egen.
Kvaliteten på det producerade silvret hänger på generatorns förmåga att leverera en konstant ström. Regulatorer som höjer eller sänker spänningen när mängden silver i vattnet ökar vattnets resistivitet ser till att strömflödet hålls jämnt – vilket i sin tur säkerställer att suspensionen blir jämn och finfördelad. Vid denna typ av elektrolys uppstår oftast en svag missfärgning av vattnet.
Kolloidala silvergeneratorer arbetar med tre ingredienser: destillerat vatten, rent silver och elektricitet. Enkla modeller drivs av små batterier och har ofta konstant spänning men inte konstant ström. De dyrare generatorerna kopplas till elnätet och använder regulatorer för att bibehålla konstant ström under hela processen.
Bestäm först vilken dosering du vill uppnå och använd sedan referensmaterial eller tabeller för att beräkna hur länge vattnet behöver elektrolyseras.
Enligt teorin fungerar silver som en katalysator som oxiderar bakteriernas yta och därigenom förstör cellernas andningsförmåga. Endast anaeroba bakterier – alltså bakterier som inte kräver syre – påverkas enligt detta resonemang, medan den nyttiga bakteriefloran i tarmarna, som andas syre, skulle vara oskadad.
Det är dock viktigt att understryka att dessa mekanismer främst har påvisats i laboratoriemiljö och att klinisk evidens hos människor till stor del saknas.
Användning av kolloidalt silver som läkemedel har inte godkänts av FDA. Personer som intagit regelbundna doser av kolloidala eller joniserade silverprodukter har i vissa fall utvecklat argyri – ett oåterkalleligt tillstånd som ger huden en blågrå färgton och som även kan orsaka organskador. Silver kan dessutom ansamlas i kroppens vävnader och interagera med vissa läkemedel.
Konsultera alltid läkare innan du använder kolloidalt silver, särskilt om du är gravid, ammar eller tar annan medicinering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online