Kreatin är ett naturligt ämne som lagras i muskelvävnaden och spelar en central roll i kroppens energiproduktion. Läkare har använt det för att behandla vissa sjukdomstillstånd, medan idrottare ofta tar det för att förbättra sin fysiska prestation. Samtidigt finns rapporter om allvarliga biverkningar hos vissa användare, vilket gör det viktigt att känna till både fördelar och risker.
Kreatin är ett ämne som lagras i muskelvävnaden och används där för att producera energi samt främja muskeltillväxt. Kroppen kan själv bilda kreatin i levern, njurarna och bukspottkörteln genom att syntetisera aminosyrorna arginin, glycin och metionin. Människor får även i sig kreatin via kosten, framför allt genom att äta kött och fisk.
Muskelvävnaden använder adenosintrifosfat (ATP) som bränsle genom att bryta ner det till adenosindifosfat (ADP) eller adenosinmonofosfat (AMP) och fosfat. Den energi som frigörs när fosfatbindningen bryts driver muskelcellernas arbete. Kroppen återvinner kontinuerligt ATP – varje dag omsätts en mängd motsvarande kroppsvikten genom denna process.
Kreatin förstärker processen genom att binda fria fosfater och bilda fosfokreatin, som sedan donerar en fosfatgrupp till ADP. Detta möjliggör en snabb resyntes av ATP, vilket snabbt tillför muskelvävnaden mer energi.
Enligt läkemedelsdatabasen RxList har kreatin visat sig öka styrka och uthållighet hos patienter med hjärtsvikt samt hos personer med muskelförbrukande sjukdomar som muskeldystrofi, ALS, multipel skleros och aids. Kreatin kan möjligen också bromsa utvecklingen av Parkinsons sjukdom och ögonsjukdomen gyrate atrofi.
Försök har även gjorts för att testa kreatinets effekt vid reumatoid artrit, men resultaten har varit inkonklusiva eller verkningslösa. Enligt BBC har forskare dessutom visat att kreatin kan förbättra den mentala prestandan vid minnes- och räkneuppgifter, exempelvis de som förekommer i IQ-test, genom att försörja hjärnan med mer energi.
Enligt Jim Stoppani, författare på tidningen Muscle & Fitness, erkände den brittiske sprintern Linford Christie att han använde kreatin under sin träning inför OS 1992. År 1993 lanserade tillskottsföretaget Experimental and Applied Sciences (EAS) Phosphagen – det första kommersiella kreatintillskottet. Sedan dess har idrottare inom många sporter använt detta lagliga tillskott för att optimera sin träning och stimulera muskeltillväxt.
Eftersom kreatin ger musklerna tillgång till mer energi kan idrottare träna längre och med högre intensitet. Över tid resulterar det i ökad styrka och större muskelmassa.
Enligt läkemedelsdatabasen Drugs.com bör patienter som använder vissa receptbelagda NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) inte ta kreatin. Kreatin anses nämligen sätta extra press på njurarna, och många NSAID-läkemedel kan förstärka den belastningen. Experter avråder även gravida och ammande kvinnor från att använda kreatin, eftersom det inte är känt om ämnet kan överföras till barnet.
Kreatin kan orsaka allergiska reaktioner med symtom som nässelutslag, svullnad i läppar, tunga eller ansikte, ansträngd andning och en känsla av att halsen dras ihop. Drugs.com rapporterar även att användare har drabbats av allvarliga biverkningar, bland annat njurproblem som leder till minskad urinproduktion. Kontakta alltid läkare innan du börjar använda kreatintillskott, särskilt om du har någon underliggande sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online