Krypgdjur (Stam Chordata)
- Däggdjur: Hår/päls, mjölkkörtlar, tre mellanöratben, neocortex. Mest levande födande. Exempel: människor, hundar, valar, fladdermöss.
- Fåglar: Fjädrar, näbb, lägger hårdskaliga ägg, hög metabolisk hastighet, pneumatiska ben. Mest flyger. Exempel: örnar, pingviner, kolibrier.
- Reptiler: Skalor, ektoterma, amniotiska ägg (mest), lungandning. Exempel: ormar, sköldpaddor, krokodiler, ödlor.
- Amfibier: Fuktig permeabel hud, bifasisk liv (akvatisk larva → terrestrisk vuxen), ektoterma. Exempel: grodor, salamandrar, blindsköldpaddor.
- Fiskar: Gillor, fenor, skalor, ektoterma, akvatiska. Klasser: Agnatha (käftlösa), Chondrichthyes (kroppsbenlösa), Osteichthyes (bena). Exempel: hajar, lax, guldfisk.
Ryggradslösa (Stora stammar)
- Insekter (Arthropoda: Hexapoda): 6 ben, 3 kroppsregioner, 1 par antenner, ofta vingar. Mest artsrika (>1M arter). Exempel: bin, skalbaggar, fjärilar.
- Araknider (Arthropoda: Chelicerata): 8 ben, 2 kroppsregioner (cefalothorax, abdomen), chelicerer. Inga antenner/vingar. Exempel: spindlar, skorpioner, fästingar.
- Kräftdjur (Arthropoda: Crustacea): 2 par antenner, birama appendages, gillor. Mest akvatiska. Exempel: krabbor, humrar, räkor, krill.
- Blötdjur (Mollusca): Mjukt kropp, mantel, radula (mest), ofta skal. Klasser: Gastropoda (sniglar), Bivalvia (musslor), Cephalopoda (bläckfiskar).
- Tagghudingar (Echinodermata): Marin, pentaradiell symetri, vattenvaskulärt system, kalkartigt endoskelett. Exempel: sjöstjärnor, sjöborstar, sjökonster.
Detta representerar stora grupper; ~30+ djurstammar existerar. Klassificering utvecklas med molekylär fylogenetik.